Katolska prästers celibat fortsätter att vara en central fråga. I väntan på påve Franciskus svar på biskopssynoden om Amazonas i oktober, då just celibatet var en av de omdiskuterade frågorna, bidrar påven emeritus Benedikt XVI med sina tankar i en bok tillsammans med kardinal Robert Sarah.
Dagarna innan boken publicerades i Frankrike blev den redan vida omskriven, först för det faktum att kardinal Sarah och påven emeritus tillsammans hade skrivit om ämnet, sedan än mer när Benedikts sekreterare msgr Gänswein meddelade att den förre påven inte ville stå som författare på bokens framsida, även om han visste om att Sarah ”planerade en bok och hade gett tillstånd att använda texten”.
I filmen The Two Popes anda vill media gärna placera den nya boken som en reaktion mot påve Franciskus, och som ytterligare ett tecken på maktkampen mellan konservativa och progressiva krafter i kyrkan. Det är inte i denna anda boken är skriven. Snarare är tanken att vilja ge ett teologiskt bidrag om celibatet i prästämbetet.
Strax före jul gick den hundraåttiosidiga boken i tryck med titeln Ur djupet av våra hjärtan. Boken består av fyra kapitel, i vilka kyrkans lära om celibatet försvaras och författarna vädjar till påven att skydda den.
Även påve Franciskus är tveksam
Prästcelibatet är inte och har aldrig varit en dogm. Det är en kyrklig disciplin i den latinska kyrkan, men ”traditionen ger det tyngd och giltighet”, som Franciskus skrev i en bok när han fortfarande var kardinal. ”En dyrbar gåva” – så definieras celibatet av den senaste tidens påvar, inklusive påve Franciskus.
Presbyterorum ordinis är Andra Vatikankonciliets dekret från 1965 om prästernas tjänst och liv. Där läser vi om celibatet att det hjälper prästen att följa Kristus med odelat hjärta, till Guds och människors tjänst.
För ett år sedan fick påve Franciskus frågan om celibatet under en presskonferens på väg hem från Panama. Han noterade att den katolska kyrkans östliga riter ger möjlighet att prästviga gifta män, om de gifte sig innan de blev diakoner. Samtidigt citerade han påven Paulus vi angående den latinska riten: Jag föredrar att ge mitt liv framför att ändra lagen om celibatet. Detta var modigt sagt, 1968! Personligen ser jag celibatet som en gåva till kyrkan och jag håller inte med om att tillåta valfritt celibat, nej.
Påve Franciskus berättade då även om diskussionen bland teologer om möjligheten att bevilja undantag för vissa avlägsna regioner, men tillade: Mitt beslut är nej till valfritt celibat. Det är mitt personliga beslut. Jag kommer inte att tillåta det, hoppas det är klart. Är jag ”sluten”? Kanske. Men jag vill inte stå inför Gud med ett sådant beslut.
Är problemet ett annat?
Prästcelibatet diskuterades under Amazonassynoden i höstas och i slutdokumentet framgår det att det fanns biskopar som bad om möjlighet att kunna prästviga gifta ständiga diakoner. När påven avslutade synoden nämnde han inte i sitt tal något om prästvigning av gifta män. Han talade dock om lekmännens roll, och kvinnornas roll i att föra tron vidare, när han hänvisade till bristen på präster i vissa missionsområden. Han erinrade även om att det finns många präster från länderna i Amazonas som föredrar att åka till usa och Europa, i stället för att åka till Amazonasregionen i sitt eget land. Påven berättade också att det finns präster som vägrar åka till bergsbyar om de inte får extra betalt, vilket han beskrev som ”skandalöst”.
Kardinal Sarah beskriver de prövningar som katolska präster genomgått under den senaste tiden. Som alltid när man gräver lite djupare är varje kris i kyrkan en troskris. Att allt färre unga män svarar ja på prästkallelsen är verklighet, och ”ett allvarligt problem, ett mycket allvarligt problem”, som påven sa i en intervju med tidningen Die Zeit våren 2017. Kyrkan försvagas, för utan präster är det en kyrka utan eukaristi.
Vi får dock inte glömma att på många platser i världen i dag, och under historiens gång, har tron inte bara överlevt, utan vuxit sig stark och förts vidare under mycket svåra omständigheter och utan tillgång till präster. Istället för att viga lekmän eller skylla förlorad tro på prästerna, bör vi be för kyrkans präster, och se deras celibat som ”en dyrbar gåva”.
Charlotta Smeds, redaktionschef Vatican News