Under fastetiden vill kyrkan påminna oss om vår värdighet och kallelse att leva ett heligt liv som ”andligt fullvuxna” (1 Kor 2:6) som Paulus säger. ”Gör oss genom nåden sådana att du kan bo i oss”. Genom vårt dop är vi faktiskt redan ett Andens tempel, där den treenige Guden ständigt lever och verkar. Vårt liv här på jorden går ut på att låta oss förvandlas av denna heliggörande nåd. Då kan vi på ett trovärdigt sätt vittna om Guds sanning och godhet för en splittrad värld, som törstar efter sanning i stället för alla halvsanningar och hatiska budskap som ständigt plågar oss i vår tid. Vår personliga omvändelse till ett liv i allt större trohet mot Jesus och hans evangelium betyder mer än vi själva anar för att ondskans och mörkrets makter skall fördrivas. En enda människa som tar detta på större allvar och följer Jesus av hela sitt hjärta, gör världen bättre att leva i och sprider hopp och ljus till många fler än hon själv någonsin kan föreställa sig.
”Vad vi förkunnar är Guds hemlighetsfulla vishet, som var fördold men som redan från tidens början av Gud var bestämd att leda oss till härlighet” (1 Kor 2:7). Gud vill leda oss med mild, men ändå bestämd hand genom detta förgängliga liv, fram till den oförgängliga och eviga härlighet som han vill dela med oss för all evighet. Gud älskar oss så högt att han inte vill undvara vårt sällskap i sin eviga härlighet. När det verkligen går upp för oss, förändras allt. Den allsmäktige Guden är den ende som kan ha en helt personlig förkärlek för varje liten människa. I hans ögon är vi alla oersättliga. Därför har han offrat sin enfödde Son på korset för att överbevisa var och en av oss om sin kärlek. När det verkligen går upp för oss, vill vi till varje pris försöka visa vår genkärlek till denne Gud genom allt vad vi är och gör, tänker och säger. Genom varje andetag och varje hjärtslag kan vi överlåta oss själva till Gud och finna vår glädje och frid i att få tillhöra honom.
Det är den helige Andes uppgift att påminna oss om allt detta och väcka oss till liv. Det är så lätt för oss att glömma bort vår kallelse att leva i denna ständiga längtan och efterföljelse. Mitt i våra vanliga liv finns det mycket vi kan göra för att återgälda Guds kärlek. Genom Guds bud, genom saligprisningarna och allt vad Jesus har lärt oss, vet vi i vilken riktning vi skall gå. Anden hjälper oss att se hur vi ska förverkliga detta. ”Och för oss har Gud uppenbarat det genom Anden, ty det är Anden som utforskar allt, också djupen hos Gud” (1 Kor 2:10).
Jesus visar oss att vi måste förverkliga hela potentialiteten i Guds bud, inte bara göra minst möjliga, utan mesta möjliga. Inte bara att låta bli att dräpa, utan att inte vredgas på vår nästa. Inte bara att undvika äktenskapsbrott, utan att inte se med åtrå på en kvinna. Inte bara att låta bli att bära falskt vittnesbörd, utan undvika alla eder och allt förtal. Som kristna är vi inte minimalister utan kallade till att förvalta och förverkliga evangeliet maximalt. På livets alla områden är vi kallade att göra Guds sanning synlig, hörbar och märkbar.
Vi har alla fått vårt lilla hörn av den svenska verkligheten där vi får försöka förverkliga det glada budskapet. Den helige Ande kan hjälpa oss att inse vad vi kan göra. ”Om du vill kan du hålla buden”, säger Syrak (15:15). Om vi vill, kan vi just där vi lever förändra atmosfären till det bättre. Vi kan visa att vi inte tolererar förtal, rasistiska, hatfulla ord och svordomar. Vi kan förgylla tillvaron för de gamla och sjuka och se till att de inte utsätts för vanvård eller övergrepp. Vi kan ägna vår fritid att stödja utsatta barn och ungdomar i stället för att bara spela golf och bingo. Vi kan lägga mer pengar på att hjälpa ensamstående mödrar än på smink eller snus. Om vi verkligen låter oss ledas av den helige Andes milda fläkt, kan det hända stora ting i vår egen lilla värld.
Fastetiden är den heliga fantasins tid. Vi kan upptäcka oanade möjligheter för att stärka vårt andliga liv. Samtidigt kan vi anstränga oss mer för att ställa upp för vår nästa i hennes nöd och trångmål. Därför är det bra att börja varje dag med en kort bön om att få Andens inspiration.
Fastetiden är den andliga frihetens tid. Vi kan befrias från själviskhetens tyranni, från den globaliserade likgiltighetens tunga ok. Som Faderns älskade barn får vi upptäcka att vi är befriade från syndens sorgsenhet. En ångerfull bikt kan ge oss något som inte går att köpa för pengar.
Fastetiden är fridens och fredens tid. Vi får försonas både med Gud och vår nästa, med vår egen begränsning och svaghet. Vi lär oss att enkelhet och återhållsamhet ger mer tillfredsställelse och frid än vi någonsin kan fatta.
Fastetiden är den heliga fattigdomens tid. Liksom helige Franciskus kan vi finna mer himmelsk glädje genom att dela med oss och dela ut än genom att samla på hög och göra bostadskarriär.
Må Gud välsigna er alla och uppfylla er med tacksam glädje över att ni är utvalda att efterfölja Jesus genom ett heligt liv i hans efterföljd! Må Jungfru Maria be för er alla och för hela vår värld om fred, försoning och rättvisa!
+Anders Arborelius OCD
