Jes 42:1–4, 6–7; Apg 10:34–38; Matt 3:13–17
Vår Herre Jesus Kristus lät döpa sig i Jordan av sin kusin Johannes. Det var ett stort ögonblick, eftersom ingen hade förväntat sig att han skulle vara så ödmjuk att låta döpa sig av någon människa. Det var därför han lät det ske inför sina vittnen, så att alla skulle komma djupare till tro. Speciellt när himlen öppnade sig och Gud talade om att Jesus är hans son, och den helige Ande visade sig som en duva över Kristus.
Herren började sedan att välsigna alla folk med sin frid. Han gjorde ingen åtskillnad av fattig eller rik, han ville vara allas Herre, speciellt deras som tidigare varit i djävulens våld. Jesus fick många att låta döpa sig i sitt (Sonens) och Faderns och den helige Andes namn, så som vi gör än i dag i våra kyrkor.
Vi låter våra nyfödda barn få ta emot dopets sakrament i ett tidigt skede, för att alla så snart som möjligt ska få tillhöra Jesus Kristus och vara i hans vård och undslippa djävulens grepp. Många har också kommit till tro i vuxen ålder och först då låtit döpa sig, men de blir då också omedelbart en del av Kristus, och djävulen har inte längre någon chans att hålla ett grepp om dessa människor heller.
Herrens röst ljuder med makt och ära, och den helige Ande vakar över alla döpta, då vi har fått ingå i Herrens stora kärlek, och har vår tro på honom och på Gud Fadern.
diakon Lars-Lennarth Larsson
