Steve Sem-Sandberg; Albert Bonniers Förlag, 2025
Religion och makt kan vara farliga ting i händerna på destruktiva rörelser och destruktiva människor. Tillsammans kan de åstadkomma ett svårt elände. Det är en illustration av detta förhållande som Steve Sem-Sandberg åstadkommer i sin storslagna roman De heligas stad, som bygger på händelser i den tyska staden Münster under reformationstiden. Staden kommer under strängt inflytande av anabaptisterna och utropas till ett nytt Jerusalem under ledning av en självutnämnd konung.
Det på profetior och bibelord baserade gudsriket blir något annat än vad folket väl hoppats på. Det blir en stad underkastad en tyrannisk regim, samtidigt som den belägras av furstbiskopens styrkor för att återvinnas för katolska kyrkan och tysk-romerska riket. Bödelssvärdet viner innanför stadsmurarna och folket svälter, medan konungen och hovet lever i överflöd. Münster blir en stad i dödsskugga.
Detta får vi bekantskap med genom romanens berättar-jag, en vuxen man som försöker få en sann bild av vad som egentligen hände i staden där han växte upp, och där han som pojke blev åsyna vittne till det som utspelade sig när kung Jan Bockelson steg till makten och omsider utan misskund störtades därifrån. Rättvisans svärd visar sig vara mycket skarpt också det.
Sem-Sandberg har skapat en roman som skänks än mer realism genom att han tillfogar de raster till berättarens historia, som tiden också i verkligheten gör när man ska försöka beskriva någonting som utspelat sig för längesen: det faktiska står granne med det som blivit fabler. Läsaren ser därmed inte vad berättaren verkligen upplevde i Münster, utan bilden han återskapar av vad som en gång hände där. Det är ett konstnärligt skickligt grepp som använder sig av den mänskliga minnesfunktionen på ett mycket effektfullt och berikande vis.
Andreas Creutz
