SVT Play, 2025
Utgångspunkten för denna dokumentär är historien om en SS-officer som 1949 hittas död på ett katolskt sjukhus nära Vatikanen. Vid hans sida står en biskop som just gett honom sista smörjelsen. Då jakten på krigsförbrytare pågår för fullt vållar upptäckten ett medialt ramaskri och påföljande granskning visar på två hemliga nätverk med anknytning till kyrkan – Klosterrutten och Råttlinjen.
Nazister och fascister på flykt tar sig över Alperna och ned mot Italien och hamnen i Genua, där fartygen lägger ut med destinationen Sydamerika. Under vägen söker de skydd i kloster och stöttas av präster. Adolf Eichmann berättar själv om en cyklande präst som tog hans bagage över gränsen till Italien och tillägger i memoarerna, som han många år senare författar i israelisk fångenskap: ”Den hjälp jag fick av de katolska prästerna kommer jag aldrig att glömma.”
De flesta av dessa präster förblir naturligtvis anonyma. Men här presenteras ändå några av huvudaktörerna. Österrikiske biskopen Alois Hudal var den som 1949 överraskades bredvid den döde SS-officeraren Otto Wächter. Både före och efter denna incident hjälpte han krigsförbrytare på flykt med gömställen, uppehälle, förfalskade resedokument och visum. Den kroatiske prästen Krunuslav Draganoviviz var verksam på ungefärligen samma vis och hjälpte bland många andra Klaus Barbi, ”slaktaren i Lyon”, att fly till Bolivia. Och så påven Pius XII själv, förstås, men hans roll är mer oklar. Som kardinal undertecknade han 1933 konkordatet med Nazityskland, under kriget valde han ofta tystnaden och efter manade han till återhållsamhet och mildhet. År 2020 lät påven Franciskus öppna hans arkiv, men med oväntat klent utbyte – och den ganska vagt uttalade konklusionen här blir att påven och Vatikanen knappast gav order eller godkännande, men undandrog sig det övergripande ansvaret.
Lars Brander
