Åsa Roxberg; Libris, 2025
Denna berättelse om familjen Roxberg börjar med att pappan i familjen, den svenskkyrklige prästen Åke Roxberg, säger att han egentligen är kvinna. Han är transsexuell, det vill säga upplever sig själv som motsatt kön, och blir Ann-Christine-Ruuth. En av familjens döttrar skrev senare boken Min pappa Ann-Christin (2014) som sedan blev filmen Min pappa Marianne (2020) med Rolf Lassgård i huvudrollen.
I denna bok får vi följa Åkes hustrus tankar om samma skeende, hennes tvivel och känslan av att inte räcka till. När Åke till exempel säger att han ångrar att han gift sig, inte specifikt med henne, utan allmänt, var det jobbigt att höra för henne.
Under många år hade det varit känt i familjen som Hemligheten, att pappa gillade att gå i kvinnokläder. Det var först när att han sa att han egentligen var kvinna som svårigheterna och bekymren började. Det som framför allt komplicerade saker och ting, var att pappan var kyrkoherde i Svenska kyrkan. Kan en präst i Svenska kyrkan vara transsexuell? Vad säger Svenska kyrkan? Vad säger hans församling? Framför allt, vad säger familjen? Det blir en tuff tid för samtliga inblandade.
Åsa Roxbergs bok är bra och, framför allt, angelägen. Alltför många tror att det bara är att ”byta kön”, så blir allt bra. Det är inte så enkelt! Oftast hör vi berättelserna från dem som själva genomgått processen. Allt för sällan får vi höra anhöriga – barn, make/maka, föräldrar – berätta om upplevelsen.
Liselotte Frejdig
