Katarina Barrling; Bokförlaget Stolpe, 2024
Denna bok kom ut för snart ett år sedan och recenseras och omskrivs fortfarande på landets kultursidor. Katarina Barrling, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, fri skribent, kommentator och krönikör, har med sin vackra, påkostade bok uppenbarligen rört vid en nerv, och reaktionerna har blivit många. Författarens tes är att Sverige är det land som dragit protestantismen till det mest extrema, och i tolv välmatade kapitel läggs pusselbit efter pusselbit för att visa hur detta gått till, och vad konsekvenserna har blivit.
Boken tar sin början i undersökningen World Values Survey från 2023, som mäter traditionella/sekulära idéer på den lodräta axeln och överlevnad/självförverkligande på den vågräta. Allra, allra längst upp i det högra hörnet, bland de övriga länderna i det protestantiska Europa men på den mest extrema platsen vad gäller sekularisering och självförverkligande, befinner sig Sverige. Resten av boken är Barrlings förklaring till hur det kommer sig att just Sverige intar den platsen och hur den svenska tolkningen av protestantismen påverkat vår kultur.
Förklaringarna är många och resonemanget inte alltid glasklart. Texten löper från Gustav Vasa och Olaus Petri vidare till August Strindberg och Eyvind Johnson för att hamna i nutiden med bland annat Anders Tegnell, Sverigedemokraterna och Skolverket. Det hela är medryckande och Barrlings observations- och analysförmåga, särskilt när det kommer till att beskriva de senaste årtiondenas samhällsutveckling, är imponerande. Under läsningens gång blir dock de observationer hon tar med för att stödja sin tes allt spretigare, och kasten allt tvärare. En rad samhällstendenser tas med, och det görs visserligen mycket väl och underhållande, men vad allt detta har med protestantisk tro att göra förblir något oklart.
Helena D’Arcy
