Rodney Stark; Veritas förlag, 2024
Antikatolsk historieskrivning tog sin början på 1500-talet som protestantisk propaganda och som ett försvar mot den katolska motreformationen. Under 1700-talet intensifierades den och fick ofta en rent antikristen karaktär. En repertoar av osanningar byggdes upp som än i dag fortsätter att påverka hjärtan och tankar. Lögnerna visar sig i form av falska föreställningar hos gemene man och upprepas i skolans läromedel, i romaner och i populärvetenskapliga böcker. De upprepas tyvärr även av antikatolska forskare, varav inte så få är missnöjda katoliker.
Rodney Stark (1934–2022), välkänd amerikansk professor i sociologi, samlar i denna bok sin forskning om de vanligaste och grövsta lögnerna. Han räknar upp dem i inledningen och sedan mer utförligt i början av varje kapitel, för att vi ska känna igen dem och överraskas av hur mycket vi själva har tagit dem för sanning. Det handlar om kyrklig antisemitism, att kyrkan har försökt hemlighålla alternativa evangelier, att den tidigt förföljde toleranta hedningar, att dess starka ställning under medeltiden satte stopp för mänskliga framsteg, att korsfararna var barbarer och imperialister, att inkvisitionen var en tortyr- och mordmaskin, att kyrkan motarbetade den vetenskapliga revolutionen och välsignade slaveriet, samt att den i nyare tid ofta och gärna gav sitt stöd åt diktaturer.
Vart och ett av dessa ämnen får ett eget kapitel, där Stark efter sin inledande presentation av lögner och missuppfattningar redovisar hur saker och ting faktiskt ligger till. Vanföreställningarna om katolska kyrkans historia är tyvärr så spridda att det knappast finns någon svensk läsare av den här boken som inte någon gång kommer att höja på ögonbrynen. De flesta många gånger.
Stark var ingen historiker men var synnerligen beläst. Det är svårt att beslå honom med faktafel. Som sociolog kommer han ibland med slående statistisk bevisföring, i frågor som är svåra för historiker att besvara. Ägnade sig de första kristna kejsarna åt förföljelse av hedningar? Nej, flera av de höga ämbetsmän som de utsåg var hedningar och andelen kan visas i procent. Var den kristna läran ett hinder för den vetenskapliga revolutionen? Nej, en betydande del av de främsta forskarna 1543–1680 var praktiserande kristna. Behandlades slavar bättre av katoliker i den amerikanska södern än av protestanter? Ja, i den katolska staten New Orleans var 1830 andelen fria svarta 41,7 procent att jämföra med 0,5–6,4 procent i de angränsande protestantiska staterna.
Också i övrigt innehåller boken många siffror. Antalet personer som anklagades av spanska inkvisitionen och senare avrättades för olika brott redovisas ganska ingående. Antalet personer som mördades för sin tro av franska och ryska revolutionen samt av republikanerna under spanska inbördeskriget redovisas också. Stark gör ingen jämförelse mellan de båda kategorierna utan låter siffrorna tala för sig själva – eller snarare ropa.
Ur siffror och andra detaljer växer en större bild fram: en annorlunda syn på vår historia. Stark menar att det är katolska kyrkans lära om Gud och skapelsen som har möjliggjort de vetenskapliga framstegen i väst, och att det var de medeltida klostrens ekonomi som lade grunden för utvecklingen av modern marknadsekonomi. Katolska kyrkan har främjat mänsklighetens utveckling, inte motsatt sig den. Talet om perioder av ”renässans” och ”upplysning” bygger på falska föreställningar.
Stark är inte rädd för att ta ut svängarna. En försiktig svensk – i synnerhet en akademiker som jag – kan i förstone avskräckas av de frejdiga slag han måttar mot sina motståndare. Men kommer man bara över den reaktionen börjar man snart njuta av skådespelet. Stark är ju briljant. Däremot var han inte katolik utan lutheran, och han verkade vid ett baptistiskt universitet. Hans drivkraft tycks helt enkelt ha varit sanningen, som sig bör.
Stephan Borgehammar
