Året går mot sitt slut och kyrkan förbereder sig för att sjunga sitt Te Deum, i tacksamhet över att Gud ”frälser sitt folk och välsignar sin skapelse”, som man sjunger i den gamla lovsången på nyårsnatten.
Detta var året då påve Franciskus gjorde fem internationella resor: till Kongo, Sydsudan, Ungern, Portugal, Mongoliet och Frankrike, men var tvungen av hälsoskäl att ställa in sin sista, till Dubai. Påven skulle ha deltagit vid FN:s klimattoppmöte och hade redan i oktober i sin skrivelse Laudate Deum uttryckt sina förhoppningar om att COP28 ska leda till ”en avgörande acceleration av energiomställningen”. ”När människorna kräver att få ta Guds plats blir de sin egen värsta fiende” skriver påven i denna apostoliska uppmaning, som är en uppföljning av encyklikan Laudato sí från 2015.
Redan under våren uppmärksammade påven ett miljöinitiativ mellan Dikasteriet för främjandet av hållbar mänsklig utveckling och Stockholms Environment Institute som tillsammans arbetade fram handboken Our Common Home – a guide to caring for our living planet (”Vårt gemensamma hem – en guide till omsorg om vår levande planet”). Samtidigt upprördes många av att man hugger ner några av Roms historiska pinjeträd för att förbereda jubelåret 2025.
Trots att en operation hotade att ställa in hans medverkan var 2023 året då påve Franciskus för fjärde gången mötte kyrkans unga på en världsungdomsdag, denna gång i Portugal. Påven uppmanade dem att vara medvetna om sin kallelse att vara ”glädjens missionärer”.
För trots krig och katastrofer är den kristne kallad att motverka pessimism. I sin pågående katekes om apostolisk iver lyfter påven fram sin skrivelse Evangelii gaudium (2013) och varnar kristna för att vara ”grälsjuka surpuppor”.
”Vi skulle kunna säga att vi befinner oss i historiens första civilisation som globalt strävar efter att organisera ett mänskligt samhälle utan Guds närvaro […] I denna tid, idag, kallas kristna att sprida evangeliets glädje, för som Paulus säger: Nu är den rätta stunden, nu är frälsningen dag.”
2023 var också året då synoden om synodalitet samlade biskopar och lekmän i Rom för att lyssna på dem som upplever att kyrkan inte lyssnar. Det var även året då den apostoliska konstitutionen Ecclesiarum communione kom, som omorganiserar Roms stift och gör det mer kollegialt och genomskinligt, i hopp om att vara en förbild för världens stift. 2023 är också året då Franciskus uppmärksammade 150-årsjubileet av heliga Thérèses av Lisieux födelse med en apostolisk uppmaning om tillit till Guds barmhärtighet, C’est la confiance.
Under året skrev påven inte mindre än fjorton motu proprier. Det mest uppmärksammade blev Vos estis lux mundi, om hur biskopar ska agera i förhållande till fall av övergrepp. Han fördömde också koranbränningarna i Sverige med orden: ”Jag är indignerad och känner avsmak inför dessa handlingar. Varje bok som ses som helig måste respekteras av respekt för de troende. Yttrandefriheten får aldrig användas som förevändning för att förakta andra, och att tillåta detta måste avvisas och fördömas.”
2023 var året då Svenska Akademien gav Nobelpriset till norrmannen och katoliken Jon Fosse och påven uttryckte sin uppskattning: ”Din förmåga att framkalla den allsmäktige Guds nådegåvor, fred och kärlek i vår ofta förmörkade värld kommer säkert att berika livet för alla som delar trons pilgrimsvandring”.
2023 var året då påven betonade vikten av att tala ur hjärtat, i budskapet om kommunikation och sociala medier: ”Krigets virus har sina rötter i människans hjärta. Ur hjärtat kommer även de rätta orden för att skingra skuggorna av en sluten och splittrad värld och bygga en bättre civilisation.” Och ur hjärtat har påvens kontinuerliga fredsappeller kommit, både för kriget i Ukraina och för konflikten mellan Israel och Hamas. Påven har upprepade gånger bett de troende att be och fasta för fred.
När våra tankar riktas mot Bethlehem vid slutet av året vittnar Heliga Familjens katolska församling i närliggande Gaza om den kristna glädjen. Medan de hjälper sina medmänniskor och firar mässan, samtidigt som krigets gissel härjar omkring dem, påminner de kristna på alla platser att ”nu är den rätta stunden, nu är frälsningens dag”.
Charlotta Smeds
redaktionschef Vatican Media
