Red. Anette Wickström, Sofia Morberg Jämterud & Kristin Zeiler, Nordic Academin Press, 2022
I denna antologi, skriven av forskare inom medicinsk humaniora, blir det tydligt hur mångsidigt begreppet screening är. Själv tänkte jag spontant på kallelsen till mammografin och covid 19-testet, men en uppräkning av alla möjliga screeningtester skulle spränga ramen för denna text.
Författarna problematiserar på ett insiktsfullt sätt den komplexa screeningverksamheten, som vi idag erbjuds i sjukdomsförebyggande syfte och som inte sällan har osäkerhet, oro och ångest som följd. Hur påverkas vi av väntan på svar från en provtagning? Vad innebär det när resultatet används valhänt av media och i politiska samhällssatsningar?
Boken är lättläst eftersom den blandar människors screeningerfarenheter med forskning och vetenskapliga diskussioner. Särskild intressant är första kapitlet som kritiskt betraktar hälsoenkäter som screeningverktyg om ungdomars psykiska hälsa. Hur tolkas svaret när alla, de som svarar och de som utvärderar svaren, har olika utgångspunkter? Är att ”känna sig nere” detsamma som en depression? Författaren talar om en begreppsdevalvering.
Det som fattas i denna bok är den etiska belysningen av hela screeningverksamheten och i synnerhet dess konsekvenser. Etikfrågan behandlas främst i femte kapitlet som tar upp ”hindrande av lidande som etiskt krav”, som sker genom anlagsbärarscreening inför graviditet för att förhindra att barn föds med allvarliga sjukdomar. Resonemangen blir tyvärr väldigt ensidigt utilitaristiska, det vill säga lidandet bör undvikas genom att inte låta barnet födas.
Boken ger i sina nio kapitel viktiga kunskaper till oss alla som förr eller senare genomgår en systematisk undersökning. En särskild tankeställare bör boken ge till vården om screeningens nytta, svarsförmedling och osäkerhetsmarginal.
Benedicta Lindberg
