Robert Barron, Artos bokförlag, 2023
Denna bok handlar om en kristen erfarenhet som är en central del av helgelsen: förvandling. Bokens titel baseras på en mening som yttrades av en blind man som botats av Jesus: ”Jag var blind, men nu ser jag.” Robert Barron behandlar olika aspekter av förvandlingen. Läsningen kan jämföras med att åka berg och dalbana: de stora och höga metafysiska frågorna om Guds obeskrivbara väsen blandas med djupgående analyser av människans syndiga tillstånd och vår gemensamma oförmåga att frälsa oss själva. Samtidigt blir man som läsare lugn snarare än yr eftersom allting knyts ihop på ett snyggt och tryggt sätt kring övertygelsen om att Gud faktiskt går att få syn på. Det finns visserligen något övergående och flyktigt över de flesta människors möten med Gud i detta livet, enligt Barron, men denna insikt ska inte avskräcka någon från att försöka. Läsaren inbjuds på olika sätt att vandra vidare på trons och mystikens vägar för att smaka mer, se mer och lära känna Gud ännu mer.
Gud liknas i denna bok vid en stor björn man skymtar i skogen. Denna björn kan varken fångas eller undvikas men kommer att visa sig för människan i den rätta stunden. Kanske är det alla människors erfarenhet att det finns Någon som ibland plötsligt visar sig eller kallar på oss, i den stilla susningen eller som en rytande björn, men någon gång och på något vis händer det. Man skulle kunna likna biskop Barron med en konstnär som målar en stor tavla och visar olika bilder som kan bli ingångar till mysteriet Gud, eller kanske en reseledare som pekar ut olika vägar för att nå det stora målet för resan.
Författaren har blivit känd som en skicklig förmedlare av tron, kanske främst genom sin YouTube-kanal, men det är också fint att ta del av biskopens längre utläggningar i bokform. En idé han ofta återkommit till, som får mer utrymme här, handlar om att Gud inte är människans konkurrent. Det syndfulla egot föreställer sig ofta Gud som en rival som inkräktar på människans frihet genom regler och förbud, men detta är inte Guds sanna natur. Barron kontrasterar falska bilder av Gud mot bibelns Gud som är en makt ”i vilken det ängsliga egot kan finna sig själv genom en akt av överlåtelse”. Det handlar om att kunna skåda Gud på rätt sätt. När vi ser vem Gud verkligen är och vad han vill med våra liv behöver vi inte längre gömma oss eller vara rädda för Gud.
Som en hjälp att nå fram till en sann bild av Gud tar Barron avstamp i några verk av stora amerikanska skönlitterära författare. Två exempel på detta är William Faulkner och Flannery O’Connor som kommenteras utförligt. Den senare författarens kanske mest kända novell heter A Good Man Is Hard to Find. Jag har själv läst den många gånger med mina elever inom ramen för engelska 6, utan att jag tidigare har insett ”det katolska djupet” i denna mycket dramatiska och våldsamma historia. Under Barrons uttolkning blir det dock tydligt vad Guds nåd handlar om och hur karaktärerna faktiskt erfar den gudomliga nåden.
Barron uppvisar också en öppenhet mot andra kristna traditioner och religioner. Inslag från buddhismen kommenteras liksom några idéer från Paul Tillich, vars tänkande var i fokus för biskopens teologiska avhandling under tidigt 1990-tal. Det finns mycket katolsk generositet och storsinthet här genom erkännandet av att sanningen kan skymta fram även på platser där inte alla förväntar sig att se den.
Slutligen bör också översättaren och förlaget prisas: syster Mirjam från Heliga Hjärtas kloster har gjort en mästerlig insats och förlaget Artos (”bröd” på grekiska) har visat att de återigen lever upp till sitt namn: de levererar bröd till människans själ.
Daniel Berg