MUSIK: Leipzig 1723 – Telemann, Graupner, Bach

Capella Jenensis, Accentus Musicus, ACC 30598

Leipzig var en musikmetropol på 1700-talet, och framför allt Thomaskyrkan och dess skola. När den berömde Thomaskantorn Johann Kuhnau dog 1722 önskade man en värdig efterträdare.

Första val blev den tidens mest berömde, Georg Philip Telemann i Hamburg. Han var själv gammal Leipzigstudent, arbetsnarkoman och duktig företagare. Han presenterade två nya kantater en söndag i Leipzig. Alla hänfördes och han anställdes genast. Telemann for hem, sade upp sig hemma i Hamburg med hänvisning till den bättre lönen, erbjöds då snabbt löneförhöjning, och valde då att stanna.

Nästa val föll på den näst bäste: Christoph Graupner vid hovet i Darmstadt. Han presenterade två nya kantater, vann stadsfädernas gillande och erbjöds tjänsten. Men han hade svårt att komma loss från sin anställning. För säkerhets skull sökte man efter en tredje kandidat. Men vem? Ingen var lika ryktbar.

I närbelägna småstaden Köthen fanns en relativt obetydlig kapellmästare vid hovet, Johann Sebastian Bach. På ett tips reste han till Leipzig med två nya kyrkokantater som framfördes den 7 februari. Inte så illa, tyckte man, men man behöll Graupner som första val. Efter flera månader avanmälde Graupner sitt intresse och den 17 april 1723 fick Bach underteckna sitt anställningsavtal med Leipzig.

Capella Jenensis, från grannstaden Jena, har spelat in ”ansökningskantaterna” från Leipzig. Man hör att magistraten i Leipzig ägde god smak. Telemann behandlar sin text om det sörjande Jerusalem med en viss fantasifull optimism. Graupner har en tendens att lite grann komplicera melodiken. Och Bach väljer delvis stränga harmonier, ett ganska mörkt stämningsläge, gravitetiska tempi och ett musikaliskt djupsinne som vi känner igen.

Men arbetsproven från de tre kandidaterna förtjänar mer än godkänt även i våra sentida öron.

Kaj Engelhart