Redaktion: Tord Fornberg & Göran Larsson, Artos & Norma bokförlag, 2022
I den nya antologin Förskjutningar: Avgörande skiften i relationen mellan judar och kristna tar redaktörerna Tord Fornberg och Göran Larsson – båda tungviktare från den kristna sidan av judisk-kristen dialog – ett helhetsgrepp på judisk-kristen dialog. Detta görs med sex judiska bidrag och fem kristna och syftet är, som de uttrycker det, ”att belysa förhållandet mellan judar och kristna ur olika synvinklar”. Boken ansluter på sätt och vis till den typ av samtal som öppnades av publikationer som Challenges in Jewish-Christian Relations (James Aitken, Edward Kessler, Paulist Press 2006). I Challenges ställs såväl på redaktörs- som skribentnivå tuffa frågor om judisk-kristen dialog, dess möjligheter, antaganden och framtid.
Fornbergs och Larsssons antologi håller god nivå och innehåller flera av de röster man kan förvänta sig. Särskilt Gunnel Borgegårds översikt över Samarbetsrådet för judar och kristnas historia och Jesper Svartviks om arvet efter Krister Stendahl är viktiga bidrag till historieskrivningen om judisk-kristen dialog i Sverige. Här hade det också varit intressant att få läsa om Centrum för religionsdialogs arbete inom Stockholms stift, som under sina aktiva år samlade mycket av dialogen. Bland de judiska bidragen utmärker sig Natalie Lantz med sin text om teoretiska perspektiv på hur vi benämner och definierar den textsamling – Tanach, hebreiska Bibeln, Gamla testamentet – som judar och kristna delar men som också delar oss. Lantz kapitel är ett av de som tydligast för de teoretiska resonemangen kring dialogmöjligheter framåt.
I övrigt är det dock just på den judiska fronten som antologins svagheter syns tydligast. De judiska bidragen är numerärt sett i majoritet – sex judiska bidrag mot fem kristna – men endast två av skribenterna, Lantz och överrabbin emeritus Morton Narrowe, är svenska. Alla de övriga bidragen är översatta från engelska. Författarna är etablerade akademiker som Susanna Heschel och Alon Goshen-Gottstein men av dessa är det endast Ophir Yarden som berör en svensk kontext (och då i förbifarten).
Detta är ett vanligt förfarande i publikationer där man vill ha judisk representation: Man översätter amerikanska judiska akademikers texter till svenska och menar sig ha fått in en judisk röst. Där gäller det att vara vaken på att en amerikansk kontext skiljer sig drastiskt från en svensk och även att bidragen ska vara intressanta, inte bara för en svensk kristen, utan även en svensk judisk läsare.
Tyvärr präglas urvalet mer av skåpmat på den fronten och ett onödigt beroende av amerikansk judisk akademi. Bidragen håller givetvis hög kvalitet men dels är detta ytterligare en bok om judisk-kristen dialog som i princip bara är intressant för kristna, dels visar den på en tondövhet inför var judisk-kristen dialog i Sverige faktiskt befinner sig.
För femton år sedan var det befogat att förlita sig på amerikansk-judiska resonemang. Det är det inte idag. Det finns flera judiska akademiska röster i dialogen idag som lyser med sin frånvaro och antologin hade kunnat vara mycket mer än vad den blev om man släppt fram dessa. Detta är inte en bok som vågar ställa frågor som Challenges gjorde utan visar mer på hur beroende vi ser oss av den anglo-amerikanska världen i vår religionsdialog.
Man frågar sig exempelvis varför antologin innehåller ett kapitel om undervisning om judendom på folkhögskolor (helt utan judisk kontext) men inte ett utifrån erfarenheten av den judiska folkhögskola – Paideia – som ju finns i Stockholm, eller judiska skolor, vars existens i dagens politiska klimat hotas.
Bidragen håller vart och ett för sig hög nivå men tyvärr visar själva urvalet att redaktörerna själva kanske inte hängt med så mycket i de förskjutningar som hänt inom den judisk-kristna dialogen de senaste femton åren.
Sebastian Sleven
PhD Divinity, antikvarie vid Dalarnas museum, lärare vid Högskolan Dalarna
