Francesca Aspromonte, I barocchisti, dir. Diego Fasolis (Pentatone PTC 5186 867)
Mellan jul och påsk lever vi med blicken riktad bakåt och framåt. Den som nyligen var ett skört spädbarn firas efter kort tid för sin död på korset och sin uppståndelse. Ett dramatiskt livsöde som väcker otaliga människoliv till förändring, omvändelse och ett nytt medvetet liv inför Guds kärleksfulla ansikte. Till exempel hans moder Maria och hans vän och lärjunge Maria Magdalena.
Den italienska sångerskan Francesca Aspromonte har satt samman ett ganska fantastiskt musikprogram kring de två, jungfru Maria och Maria Magdalena, och deras liv och utveckling. Hon gör det genom arior från den italienska barocken, tagna ur olika oratorier av olika mästare, som leder från början till slut i de två Mariornas livsberättelse – Jesu moder som föder sin son och ser honom dö på korset, Magdalena som med sitt varma hjärta är fäst vid jordisk kärlek men rörs av Jesu tilltal och hittar vägen till den gudomliga kärleken.
Det är ett originellt koncept att hålla fram de två ödena parallellt i musik, och det fungerar på djupet: flödet av arior, några recitativ och ett par instrumentala sinfonior skapar en oväntad närhet till de två kvinnogestalterna och en spänning som engagerar och gör dem ständigt mera levande. Francesca Aspromontes idé och urval av musik är suveränt.
Själv är hon en strålande sopran med barocken som specialitet, och I Barocchisti under sin ledare Diego Fasolis ackompanjerar med brio, temperament och virtuositet. Här är ett bidrag till den andlig-musikaliska spisen under fastan.
Kaj Engelhart