Apg 5:12–16; Upp 1:9–11a, 12–13, 17–19; Joh 20:19–31
I dagens evangelium jämställer sig Jesus med Gud och berättar än en gång att han har handlat på sin Fars uppdrag. Nu var det lärjungarnas uppgift att sprida budskapet om frälsning vidare ut över jorden.
När Gud ber dig göra något är det viktigt att komma ihåg att du handlar på hans uppdrag, alltså med hans auktoritet och att Jesus har visat i både ord och handling hur arbetet ska utföras. Som Fadern sände Jesus sänder han dig!
I detta uppdrag får vi hjälp av Guds andedräkt som är liv. När Gud skapade människan fick hon inte liv förrän han ”andades” liv i henne (1 Mos 2:7). Det var den första gången Gud andades på människan. Hon blev inte likt någon annat i hans skapelse. Nu andades Gud, genom Jesus, på människan ytterligare en gång. Resultatet blev en inandning av evigt liv.
Säkert har du önskat att du påtagligt kunde röra vid Jesus, som Tomas, se honom och höra honom tala. Likaså finns det säkert tillfällen då du skulle vilja sitta ner och prata med honom och höra hans personliga råd till dig. Tomas ville se Jesus med egna ögon. Men Gud har en bättre lösning. Nu är Jesus inte längre begränsad till en mänsklig kropp, utan han vill vara närvarande i oss alla samtidigt. Just nu är han hos dig genom den helige Anden. Du kan tala med honom och du kan läsa och höra hans ord till dig i Bibeln. Han kan bli lika verklig för dig som han blev för Tomas.
Låt oss be Jesus att uppenbara för oss all misstro som vi har i våra hjärtan. Först och främst misstro mot Gud. Låt oss lägga märke till hur lätt denna misstro uppstår hos oss när Gud i vår subjektiva känsla inte uppfyller våra önskemål, önskningar, förväntningar; när vår uppfattning om honom utmanas. I situationer av oväntat lidande eller misslyckande åtföljs misstro ofta av misstänksamhet mot Guds kärlek.
broder Witold Młotkowski OFM
