På grund av prästbrist i katolska kyrkan i Irland förekommer det allt oftare att begravningar leds av lekfolk. I ett stift utbildas nu tjugofem särskilda begravningsförrättare.
Stiftet Killala i västra Irland utbildas just nu totalt sextiofem män och kvinnor i två och ett halvt år för att så småningom kunna ta sig an pastorala uppgifter. Tjugofem av dem kommer att på egen hand kunna leda begravningar, något många av dem redan gör tillsammans med en präst. I Irland, som fortfarande har omfattande traditioner när det kommer till avlidna, innebär det att leda bönerna kring den i den avlidna i hemmet (en så kallad wake), att ta emot kroppen i kyrkan, att medverka vid begravningsliturgin, att välsigna kistan och att som avslutning leda bönerna vid jordfästningen på kyrkogården.
Enligt uttalanden från präster i Killala är anhöriga i stort sett bara positiva till lekfolkets ökande roll vid begravningar, och prästerna uppges vara tacksamma för att få hjälp och stöd.
Stora delar av katolska kyrkan i Irland leder av brist på präster, vilket fått ett antal stift att slå ihop församlingar. I april kungjorde även påve Franciskus att stiftet Killala kommer att slås ihop med ärkestiftet Tuam, och att de hittills totalt sex stiften i västra Irland från och med nu kommer att ledas av tre biskopar. Liknande lösningar med en biskop som överser mer än ett stift har skett på andra ställen, men att slå ihop två eller fler av öns tjugosex stift, som funnits i över niohundra år, ska inte vara aktuellt.
(The Tablet, Aleteia)
