Dikasteriet för trosläran publicerade i fredags ett dokument med nya bestämmelser om vad som ska gälla vid inrapporterade övernaturliga fenomen. Beslut om fenomens äkthet kommer att centraliseras till Vatikanen, och ingen biskop, inte heller påven själv, kommer i fortsättningen att kunna förklara att fenomen definitivt är av övernaturligt ursprung.
De nya reglerna för att urskilja påstådda, övernaturliga fenomen trädde i kraft i går på pingstdagen. Kardinal Víctor Manuel Fernández, prefekt för dikasteriet för trosläran, gav vid en presskonferens i fredags en detaljerad presentation av det nya förfarandet, som möjliggör snabbare beslut. Kyrkan kommer i regel i fortsättningen inte att officiellt att definiera ett fenomens övernaturliga natur, en process som kan kräva lång tid och noggranna studier. Dessutom kommer dikasteriet för trosläran att behöva godkänna lokala biskopars beslut angående påstådda övernaturliga fenomen.
Samlade erfarenheter
Dokumentet har skrivits efter att man samlat erfarenheter från framför allt senare hälften av 1900-talet, då ett antal fall förklarades övernaturliga av den lokala biskopen men senare förklarades icke-övernaturliga av påveämbetet. Andra fall skedde då en biskop kom fram till en slutsats om ett visst fenomen och hans efterträdare motsatsen. Varje händelse krävde också långa urskiljningsperioder för att utvärdera och besluta om fenomenets övernaturliga eller icke-övernaturliga natur, långa tidsperioder som stod i kontrast till det brådskande behovet att ge pastorala svar för de troendes bästa, framhöll kardinal Fernández under presskonferensen.
I sin presentation förklarade kardinal Fernández att ”många gånger har dessa händelser lett till stor rikedom av andliga frukter, tillväxt i tro, hängivenhet, broderskap och vilja att tjäna. I vissa fall har de gett upphov till helgedomar i hela världen som är kärnan i folklig fromhet idag.” Men ”i vissa händelser med påstått övernaturligt ursprung” kan allvarliga problem som skadar de troende uppstå, framhöll han vidare.
Definierade slutsatser
Enligt de nya normerna kommer kyrkan att ta beslut baserat på:
(a) om tecken på en gudomlig handling kan fastställas i fenomen som påstås vara av övernaturligt ursprung;
(b) om det finns något som strider mot tro och moral i skrifter eller meddelanden från dem som är inblandade i de påstådda fenomenen i fråga;
(c) om det är möjligt att uppskatta deras andliga frukter, om de behöver renas från problematiska element eller om de troende bör varnas för möjliga risker;
(d) om för den behöriga kyrkliga myndigheten noterar händelsens pastorala värde.
De nya normerna tydliggör att det från och med nu kommer att vara upp till stiftsbiskopen att pröva ärenden och överlämna sitt beslut till dikasteriet för trosläran för godkännande. Biskopen uppmanas att avstå från att under tiden göra några som helst offentliga uttalanden om äktheten eller den övernaturliga naturen samt säkerställa att det inte uppstår förvirring eller sensationallism. Om elementen i ärendet ”tycks vara tillräckliga” kommer stiftsbiskopen att tillsätta en utredningskommission, som bör omfatta minst en teolog, en kanonist och en expert vald utifrån fenomenets natur, som sedan lämnar över fallet till dikasteriet för trosläran. Som regel kommer dock varken stiftsbiskopen, biskopskonferenser eller dikasteriet för trosläran att förklara att ett fenomen är av övernaturligt ursprung, utan urskiljandet kommer att leda till en av sex slutsatser:
– Nihil obstat: Utan att uttrycka sig om den övernaturliga äktheten av själva fenomenet, erkänner man de många tecken på den helige Andes verkan. Biskopen uppmuntras att uppskatta det pastorala värdet och främja att fenomenet främjas, inklusive pilgrimsfärder;
– Prae oculis habeatur: Även om viktiga positiva tecken erkänns, uppfattas även vissa aspekter av förvirring eller potentiella risker som kräver att stiftsbiskopen engagerar sig i en noggrann urskiljning och dialog med mottagarna av den andliga upplevelsen. Om det finns skrifter eller meddelanden, kan doktrinära förtydliganden vara nödvändiga;
– Curatur: Olika eller betydande kritiska element noteras, men fenomenet är redan vida spritt, och verifierbara andliga frukter är kopplade till det. Ett förbud som kan uppröra de troende, rekommenderas därför inte, men den lokala biskopen rekommenderas att inte uppmuntra fenomenet;
– Submandato: De kritiska frågorna är inte kopplade till själva fenomenet utan till dess felaktiga användning av personer eller grupper, såsom otillbörlig ekonomisk vinning eller omoraliska handlingar. Heliga stolen anförtror den pastorala ledningen av den specifika platsen till stiftsbiskopen eller en delegat;
– Prohibetur et obstruatur: Trots olika positiva inslag verkar de kritiska frågorna och riskerna i samband med detta fenomen vara mycket allvarliga. Dikasteriet för trosläran ber den lokala biskopen att erbjuda en katekes som kan hjälpa de troende att förstå skälen till deras beslut och omorientera sina legitima andliga bekymmer;
– Declaratio de non supernaturalitate: Dikasteriet för trosläran bemyndigar den lokala biskopen att deklarera att fenomenet inte visar sig vara övernaturligt baserat på konkreta fakta och bevis, såsom en påstådd visionärs bekännelse eller trovärdiga vittnesmål om att fenomenet är tillverkat.
(Vatican News)
