Invånarna i den azerbajdzjanska utbrytarstaten Nagorno-Karabakh, som har i huvudsak armenisk, kristen befolkning, har nu varit under blockad i flera månader. Situationen för de hundratjugo tusen invånarna beskrivs som en ”humanitär katastrof”, och det talas om pågående etnisk och religiös utrensning.
Befolkningen i Nagorno-Karabakh har som enda förbindelse med Armenien en bergsväg – den så kallade Latjinkorridoren – som sedan 2020 bevakas av ryska fredsbevarande styrkor. Sedan december i fjol har vägen dock mer eller mindre blockerats på order av den azerbajdzjanska regeringen, och situationen för den instängda befolkningen i Nagorno-Karabakh beskrivs nu som katastrofal efter att leveranser av mat, mediciner, gas, drivmedel och andra förnödenheter hindrats helt sedan mitten av juni månad.
Akuta hjälpbehov
Lokala journalister beskriver en situation där de flesta endast får en måltid om dagen, och antalet döda på grund av undernäring eller utebliven sjukhusvård ökar snabbt. Aram Kayayan, som leder arbetet i Armenien för den franska hjälporganisationen SOS Chrétiens d’Orient, är starkt kritisk till omvärldens bristande engagemang för befolkningen i Nagorno-Karabakh.
– Förutom et fåtal kristna hjälporganisationer och individer i den armeniska diasporan verkar ingen riktigt bry sig om vad som sker i Armenien, det sista riktigt kristna fästet i regionen, säger.
– Motsatt armenierna, och deras kristna bröder i Mellanöstern, vet många i väst inte hur det är att förlora sitt hemland, sin mark eller sin by, och se ens kultur utplånas av onda krafter. Jag tror tyvärr att om den här ”vänta-och-se-inställningen” och blindheten fortsätter, kommer vi under detta århundrade vara tvungna att skapa ännu en SOS-organisation, men för kristna i västerlandet.
Tvångsseparation
Bakgrunden till det omtvistade området går tillbaka till slutet av 1920-talet, då Josef Stalin separerade den armeniska enklaven Nagorno-Karabakh, och satte den under azerbajdzjanskt styre. Efter kriget mellan Armenien och det muslimska Azerbajdzjan september-november 2020, som Azerbajdzjan vann tack vare stöd från Turkiet, har landets president Ilhan Aliev gett den kristna befolkningen i Nagorno-Karabakh valet mellan att lämna enklaven eller helt integrera sig ”under den azerbajdzjanska flaggan”.
Tidigare denna vecka vädjade både Europarådet samt metropolit Isaak Barakat, överhuvud för de grekisk-ortodoxa i Tyskland och Österrike tillhörande till patriarkatet i Antiokia, till regeringen i Azerbajdzjan att öppna Latjinpasset.
(National Catholic Register)