Sista ordet ännu inte sagt om dödshjälp i Portugal

För fjärde gången röstade det portugisiska parlamentet nyligen ja till att legalisera dödshjälp, och president Marcelo Rebelo de Sousa, som på olika sätt satt stopp för de tidigare parlamentsbesluten, har nu skrivit under den nya lagen. Frågan orsakar dock djup splittring i landet, och motståndarna till den nya lagen ger inte upp.

Portugal ser ut att bli ännu ett av de länder i Europa där dödshjälp är lagligt – efter Belgien, Nederländerna, Luxemburg och grannlandet Spanien, där dödshjälp legaliserades 2021. Men den nya lagen har ännu inte trätt i kraft, och motståndet från såväl politiker som läkare – och presidenten – kan fortfarande komma att sätta käppar i hjulet för lagändringen.

Parlamentet röstade igenom lagförslaget den 12 maj, vilket fick landets katolska biskopar att tala om ”ett allvarligt hot mot människolivets värde och värdighet” och påven att beklaga att ”när vi firar minnet av jungfru Marias uppenbarelser för de små herdarna i Fatima grips jag av sorg, för i det land där Vår Fru uppenbarade sig, har man nu röstat igenom en lag om att döda”. Enligt den nya lagen kommer personer över 18 år få rätt att begära dödshjälp om de är obotligt sjuka, lider av svåra smärtor och om de av en läkare bedöms vara i stånd att fatta ett självständigt beslut. Lagen kommer bara att gälla för portugisiska medborgare och dem som är lagligt bosatta i landet.

Seg dragkamp

Presidentens slutliga godkännande och signatur under den nya lagen skulle kunna tyda på att han satt punkt för de utdragna stridigheter mellan honom och landets socialistiska parti om lagen om dödshjälp, som pågått sedan 2016, då ett lagförslag för första gången började ta form. Förslaget röstades ner 2019 men återkom och röstades igenom 2020, då presidenten lyckades hindra förslaget genom att sända det vidare till konstitutionsdomstolen, som beslut att lagens formulering om ”permanent och allvarlig skada” var för vag. Parlamentet röstade snabbt igenom ett nytt lagförslag, som presidenten åter lyckades sätta stopp för, och ett reviderat lagförslag presenterades så småningom av landets socialistiska majoritet. Åter igen förde presidenten ärendet vidare till konstitutionsdomstolen – denna gång angående formuleringen ”fysiskt, psykiskt och socialt lidande” – som även den beslöts vara för vag. En fjärde version av lagen presenterades slutligen i våras, vilken nu skrivits under av presidenten.

Men är sista ordet sagt? Konstitutionsexperter påpekar för nyhetstjänsten The Pillar att presidenten fortfarande kan få inflytande över och fördröja lagens införande vilket han med stor sannolikhet inte kommer att tveka göra, då han redan hamnat på kollisionskurs med det styrande socialistpartiet ett antal gånger. Dessutom har såväl presidenten för Portugals autonoma region Madeira samt en grupp mitten-höger-parlamentariker kungjort, att de ämnar be konstitutionsdomstolen gå igenom den nya lagtexten ännu en gång.

Vägrar samarbeta

Även landets sammanslutning för jurister och det etiska rådet är starkt kritiska, och Portugals läkarsällskap har uttalat, att de kommer att vägra vara de av den utvärderingskommitté, som de enligt den nya lagen behöver utse en medlem till. Ordföranden för landets läkarförening José Diogo Ferreira Martins, tillika generalsekreterare för världsförbundet för katolska läkarföreningar, är inte förvånad.

– Vi förstår fullständigt denna inställning. Dödshjälp är ingen medicinsk handling, och därför kan läkarsällskapets inte nominera en medlem till en kommitté, som de inte har något att göra med.

José Diogo Ferreira Martins ser även framför sig att de flesta läkare kommer att åberopa samvetsfrihet.

– Om vi tittar på de senaste sju ordförandena för läkaresällskapet har alla, utan undantag, varit mot dödshjälp. Vår stora oro, som delas av världsförbundet för katolska läkarföreningar, är rätten till samvetsfrihet. Och det är inte bara något som oroar oss utan ett problem för hela världen.

(The Pillar)