Snarare en Kung Lear än en Hamlet

Omdaning. När Haiti drabbades av jordbävning i augusti 2021 var Caritas, via sina olika nationella medlemsorganisationer, på plats med hjälp. Nu har den centrala paraply­organisationen, Caritas Internationalis, hamnat i stöpsleven efter att påve Franciskus avskedat hela ledningsgruppen inför organisationens general­församling i maj 2023. (Foto: Pierre Michel Jean/Caritas international)

Under 1960- och 1970-talen kallades helige Paulus VI för ”Hamlet-påven” av sina belackare, för hans påstådda villrådighet och för att det uppfattades som att han våndades över svåra beslut. Oavsett om det var en rättvis bild eller inte, höll den sig kvar så mycket att epitetet fanns med i inledningen av många påvliga minnesrunor. Man kan undra varför påve Franciskus, av den motsatta anledningen, ännu inte har kallats för ”Kung Lear-påven” av sina kritiker, efter Shakespeares pjäs om kungen som inte tvekade att agera. Franciskus kan ibland uppfattas som lite förhastad och impulsiv, men aldrig obeslutsam.

Påvens senaste ”Kung Lear-ögonblick” kom i slutet av november när Vatikanen meddelade att han i princip hade placerat hela den globala katolska välgörenhetsorganisationen Caritas Internationalis under förmyndarskap. Han avskedade hela ledningsgruppen och utsåg sin egen interimsadministratör, den italienske organisationskonsulten Pier Francesco Pinelli, som kommer att driva verksamheten fram till nästa generalförsamling för Caritas i maj 2023.

Förändringarna kom som en överraskning även för de flesta inom Caritas, som var samlade i Rom för sitt första fysiska möte sedan covid-pandemin bröt ut. Vid en pressträff med Caritas-ledare från olika delar av världen nämndes till exempel inget om det förestående påvliga dekretet – trots att det publicerades direkt efter att pressträffen hade avslutats.

Oklar anledning

Caritas Internationalis, vars huvudkontor ligger i Vatikanen, är en sammanslutning av katolska välgörenhetsorganisationer som verkar i mer än två hundra länder. År 2020 rapporterade Caritas Internationalis intäkter på 5,2 miljoner dollar och utgifter på 4,5 miljoner dollar (motsvarande 54 respektive 47 miljoner kronor), vilket alltså inte inkluderar intäkter och utgifter för de olika medlemsorganisationerna (av vilka Caritas Sverige är en, red. anm.)

Ingen verklig förklaring gavs till det plötsliga påvliga övertagandet, annat än genom vad det inte kan vara. Ett uttalande från Vatikanen klargör nämligen att det inte beror på några misstankar om ekonomiska eller sexuella oegentligheter.

(Det är talande för katolska kyrkan 2022 att om någon får sparken måste man uttryckligen säga att det inte var på grund av pengar eller sex – annars kommer alla att anta att något av det måste vara anledningen.)

Förutom att utesluta dessa två faktorer, nämnde uttalandet endast att en intern granskning hade avslöjat ”verkliga brister” i ledningen, vilket ledde till skada på ”lagandan och personalens moral”.

Ifrågasatt ledarskap

Många observatörer tenderar att tro att problemen, åtminstone delvis, kretsat kring Caritas Internationalis avsatte generalsekreterare – den som i praktiken verkar som organisationens vd – en indisk lekman med franskt medborgarskap vid namn Aloysius John.

John valdes till posten 2019 efter att andra kandidater hade hoppat av, och rykten talar om hårdhänt och ifrågasatt ledarskap under hans tid vid makten. Som ett möjligt tecken på missnöjet inom organisationen rapporterade Vatican News, Vatikanens officiella nyhetsplattform, att när kardinal Luis Antonio Tagle läste upp påvens dekret för Caritas medlemmar, hälsades det med applåder.

På tal om Tagle, hans rykte kommer troligtvis att få sig en törn i efterdyningarna kring händelserna. Han har tjänstgjort som Caritas Internationalis ordförande sedan 2015 och omvaldes till posten 2019. Det betyder att alla interna misslyckanden som lett fram till beslutet inträffade under hans tid med ordförandeklubban. Även Tagle förlorade sitt uppdrag som ett resultat av dekretet. Han kommer dock att fortsätta att fungera som en sammanhållande länk mellan Caritas medlemsorganisationer under den interimistiska administrationen.

Kardinal Tagle har varit en viktig allierad med ­Franciskus och lojal med honom, så det faktum att påven var villig att låta honom gå under med skeppet, så att säga, är ett mått på hur mycket som står på spel enligt Franciskus.

Inte första gången

Det är värt att notera att detta inte är första gången som Vatikanen i praktiken tvingat fram en förändring i ledningen av Caritas Internationalis. För elva år sedan blockerade utrikessekretariatet återutnämningen av brittiskan Lesley-Anne Knight till generalsekreterare. Delvis på grund av klagomål om att hon inte var tillräckligt lyhörd för påve Benedikts riktlinjer, om att katolsk välgörenhetsverksamhet inte borde samarbeta med organisationer som främjar sådant som strider mot kyrkans undervisning, till exempel användning av preventivmedel.

Ironiskt nog var den stora förloraren den gången den honduranske kardinalen Oscar Rodriguez Maradiaga, som tillsammans med dåvarande statssekreterare kardinal Tarcisio Bertone, vädjade å Knights vägnar, men utan resultat. Under Franciskus har dock kardinal Maradiaga naturligt nog kommit att tillhöra påvens inre krets.

Spänningarna kring Knight ledde till en ny uppsättning stadgar som klargjorde Vatikanens tillsynsroll med avseende på Caritas Internationalis. Bland annat betonades statssekretariatets auktoritet.

I det nuvarande fallet verkar de aktuella frågorna snarare handla om ledning än om doktrin. Ändå är det en sak som omvälvningarna under både Benedikt och Franciskus har gemensamt: Båda är påminnelser om att även om personalen inom Caritas rör sig i helt andra kretsar än Vatikanens tjänstemän och det dagliga arbetet på Caritas ger en känsla av autonomi, är organisationen fortfarande under påvlig auktoritet.

Den senaste händelseutvecklingen påminner oss om att påvar, på ett eller annat sätt, alltid lyckas bevisa att den auktoriteten gäller.

John L. Allen Jr.
chefredaktör Crux
(Övers. från engelska med tillstånd av författaren)