(Veritas, 2021)
Alla skall veta hur efterlängtad tillgängligheten till katolska tidegärdsböcker har varit – och nu är alltså den fullständiga svenska upplagan med den välklingande titeln Timmarnas liturgi här. Alltfler tycks upptäcka detta som karmelitnunnan Teresa Bendikta av Korset (Edith Stein) gav uttryck för angående samspelet mellan den egna personliga inre bönen och liturgin som är kyrkan officiella bön: ”Varje äkta bön är kyrkans bön: genom varje äkta bön händer det något i kyrkan, och det är kyrkan själv som ber där”. Idag uttrycks det från många som inlemmats i kyrkans gemenskap en längtan efter en bönelänk mellan hem och gudstjänsthus, att förenade med präster och ordensfolk få be den liturgi som timme efter timme i avlösande av varandra uppstiger till Gud över hela jordkretsen. Som resultat av ett stort arbete från Katolska liturgiska nämnden (KLN) får vi nu genom denna fullständiga svenska version av den latinska tidegärden, Liturgia horarum, just en sådan länk. För denna insats måste vi bevisa vår tacksamhet, och det särskilt gentemot Anders Ekenberg (redaktör, sångbarhet), Anders Piltz (översättningar, hymnarium) och Christer Pahlmblad (sekreterare, grafisk design). Förordet, undertecknat av Kardinal Anders Arborelius OCD, är mycket läsvärt.
De fyra volymerna är mycket vackert inbundna; de mjuka pärmarna med de harmoniska proportionerna, och framför allt deras låga vikt gör att böckerna ligger skönt i händerna, även då man behöver hålla dem i bara en hand medan man bläddrar från sida till sida, ståendes eller sittandes. Möjligtvis kunde det ha varit fint med ett medföljande fodral för resor och mindre dagliga förflyttningar, men det finns säkert någon klostergemenskap eller bokhandel som kan komma att ta fram ett sådant. Det är en stor fördel att få läsningsgudstjänsternas texter helt integrerade i respektive kyrkårstids volym. Ett antal psalmantifoner och slutböner är placerade så att extra bläddrande under en och samma dags tideböner i mycket kan undslippas. Typsnittet är kanske aningen för litet för många äldre personer, men den luftiga layouten kompenserar möjligen för detta. En annan sak som man säkert kan ha olika uppfattningar om, med tanke på läsbarheten, är valet av det tunna gräddvita pappret. Allt detta vad gäller formatet är alls inte oviktigt med tanke på såväl användandet som känslan för vad det är man använder; själv finner jag att Timmarnas liturgi är en vacker utgåva, både att bruka och att ha liggandes mellan de tider man lovat eller föresatt sig att viga åt bön.
Vad gäller innehållet så återfår vi här formuleringen i den lilla lovprisningen av den treenige Guden som avslutar både psaltarpsalmer och cantica, vilken nu utmynnar i den nygamla ordalydelsen: ”Såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet. Amen”. Klart är att vi här återfår den teologiskt rika och i latinska kyrkan hävdvunna formuleringen, vilken också är välkommen med tanke på att denna ordalydelse redan är starkt förankrad och internaliserad i det svenska språket. Andra justeringar av liknande kvalitet upptäcker man också i bibeltexterna där vi bland får rena nyöversättningar av en handfull mycket betydelsefulla psalmer. Att till folkspråket förmedla ofta djupt införlivade formuleringar av böner och heliga texter, och i samklang med andra liturgiska böcker, är naturligtvis en lika viktig som delikat uppgift.
Det viktiga är att den nya utgåvan helt överensstämmer med det latinska originalet (med undantag dels för hymnerna där man av naturliga skäl inte kan tala om översättning i strikt mening, och dels för de texter som kln har fått välja ut för de nordiska helgonens dagar). Det är som sådan vi nu tar emot den, och det med glädje. Här är det kyrkan själv som ber, och vi med henne. Att be med ord ingivna av den helige Ande, böner som Kristus själv bett och som vi i kyrkans famn nu yttrar genom honom, det är både helgelse och ingivelse – detta är vad Timmarnas liturgi är.
br Clemens av Sankt Gabriel
