[R-slider id=”37″]
I år är det 100 år sen den revolutionära amerikanska ”pop-konstnunnan” Corita Kent föddes. Det firas runt om, bland annat på The Blessed Sacrament School i hemstaden Los Angeles.
Corita Kent blev känd på 1960-talet efter att hon som konstutbildad lärarinna vid sin orden Immaculate Heart of Mary order, inspirerad av Andy Warhols popkonstutställning, började tillverka sina färgstarka och uppseendeväckande silkscreentryck.
Corita Kent kombinerade kommersiella reklamslogans och vardagsspråk med egna poetiska, fantasirika och slagkraftiga budskap, inspirerad av Bibliska verser och citat ur skönlitteraturen. Med ord som tomat, hamburgare och godhet ville hon beskriva och ifrågasätta konsumtionskulturen, vad som är mänskligt och hur vi bryr oss om varandra.
Lämnade klostret
Det var en tid när den katolska kyrkan öppnade upp för en ökad liberalisering. Men när Kent liknade Maria med ”The juiciest tomato of all” väckte det upprördhet hos den amerikanske kardinalen. Han tog plötsligt starkt avstånd från hennes konst. Efter en tid beslutade hon sig själv för att lämna orden, och med henne flera andra nunnor som ville verka i samma mer liberala anda.
Efter att ha levt i kloster sedan hon var 18 år, blev Kent vid drygt 50 års ålder plötsligt ensam. Hon fick då mer tid för sitt eget skapande.
Idag vårdas hennes minne vid the Corita Art Center, Immaculate Heart Community. Hennes rika konstsamling turnerar på utställningar runt om i världen. Fram till den 2 december visas hennes konst på biennalen i Rennes i Frankrike.
Modig aktivist
Kent var en sann och modig aktivist, som tog politisk ställning mot Vietnamkriget och sociala orättvisor. Samtidigt var hon djupt rotad i sin kristna tro, som hela tiden var underliggande. Som i trycket ”Berikat bröd” med texten ”Hjälper till att bygga starka ben på tolv sätt”. Referensen till den katolska mässan och eukaristin är tydlig. Uppmaningen Power up, syns lika utmanande aktuell nu som då.
Hennes korta och kärnfulla meddelanden tycks tala direkt och över generationerna. Det är det enkla och samtidigt väldigt komplexa och djupa budskapet, som genast griper tag, i kombination med de starka färgerna.
à Crise Ouverts
Biennalen i Rennes undersöker förhållandet mellan konsten och ekonomin, i år under titeln à Crise Ouverts. Det kan läsas på flera plan: Den uppenbara krisen – eller krisen versus det gröna-ekologin. Här märks ett tydligt ifrågasättande av den gängse konstmarknaden, men också kopplat till det övriga samhället och världen, där allt hänger samman i den globala världsekonomin.
Biennalen är förlagd till flera platser runt om i Rennes, för att visa på olika konstnärliga verksamheter, även utanför stadskärnan och staden. Corita Kents konst visas finurligt insprängd på tre olika platser.
En tydlig och målmedveten satsning är kombinationen av att både visa fram gamla historiska verk med nyare installations- och videoverk. Biennalen presenterar 33 konstnärer med ursprung från hela världen. Stor vikt läggs vid guidningar och workshops kring verken, där yngre och konststuderande är involverade.
Musée des beaux-arts med sin imponerande konstsamling av såväl äldre som modernare konst visar fram en kontrasterande och spännande dialog där historien levandegörs och samtidigt lyfter fram eviga frågeställningar med en frisk distans.
Museets kuriösa samling av gamla föremål från hela världen ger en svindlande inblick i andra världar och trosföreställningar.
Kenzi Shiokava
Som en intressant kontrast märks 80-årige Los Angelesbaserade konstnären Kenzi Shiokava som torde kommit i kontakt med Corita Kent under sin livstid. Hans manifesterande samling fint frammejslade trädstammar ger ett obearbetat intryck av naturen i sig själv.
Det är mångbottnade verk som kan läsas i flera lager, där fokus ligger i vördnaden och fascinationen för den heliga skapelsen. Associationerna går åt olika håll – både till primitiv urkultur, indianska totempålar, samtidigt med en meditativ japansk stillhet och stramhet.
Men här finns också en djupare kritik och humor inbakad. En lek med dagens teknologi i de mångfärgade telefontrådarna som både signalerar det masskommunikativa samhället jämte kopplingen till afrikansk kultur och naturreligion som finns i Kenzis bakgrund med rötter både i Brasilien och Japan.
Snäckskalen i en av trädskulpturernas hår användes i den koloniala historien i Asien och Afrika som en premonetär valuta framförallt vid rituella betalningar, både i form av en gåva och valuta.
Kulturmöten
Sammantaget ger biennalen uttryck för kulturkrockar och möten mellan gamla och nya föreställningsvärldar och urbant liv kontra längtan efter naturen, ursprung och hållbara livssätt.
Med sina överraskande vändningar och frågeställningar inbjuder det till överskridande och fördjupade samtal, nyfikenheten att lära mer om historien och hur den binder samman, lokalt och globalt.
Text: Ingeli Aalto
Bilder: Ingeli Aalto, Corita.org
