De som förespråkar assisterat självmord och dödshjälp gör mer skada än att nytta när de menar att ”värdighet” endast innebär en kontrollerad död, varnar den brittiska tankesmedjan Theos.
Den kristna tankesmedjan Theos har återupplivat debatten kring assisterat självmord, dödshjälp och palliativ vård i Storbritannien, och varnar för att frågan fortfarande lever och att värdighet inte hänger samman med personliga val.
Andrew Grey, teolog och etiker, skriver i en artikel för Theos att dödshjälpsförespråkare måste vara försiktiga med sitt ordval för att inte riskera att de som inte har tillgång till assisterat självmord känner sig ”förnedrade och demoraliserade”:
– En värdig död bygger inte bara på autonomi, valmöjlighet och kontroll över tid och metod för ens död, utan snarare på varje människas outplånliga värdighet som någon som är älskad och uppskattad.
Han tillägger att allmän palliativ vård är nödvändig inte bara för att ta itu med de rädslor som leder människor till att överväga assisterat självmord, utan också för att ge människor värdighet. Att ge möjlighet till assisterat självmord ”istället för att hedra deras värdighet, skulle förstärka budskapet att de inte är värda att investeras i och därför saknar värdighet”, avslutar Andrew Grey.
Elizabeth Oldfield, direktor för Theos, menar att den verkliga betydelsen av värdighet har att göra med att värdesätta och ge värde och värdighet till någon:
– Värdighet, i debatten om dödshjälp, används för närvarande endast i andemeningen av frihet att välja hur och när man skall avsluta sitt liv med hjälp av läkare. Det finns en väldigt stor risk att om en värdig död blir likställd med assisterat självmord kommer de som inte har tillgång till det, eller som inte väljer det, att känna sig förödmjukade och demoraliserade.
Hon menar att människors beroende och lidande inte bör ha någon inverkan på deras värdighet och värde, men det är det budskapet dödshjälpsförespråkare ger till dem.
– En naturlig död är inte ovärdig. Ingen skall skämmas för att bli inkontinent. Att behöva andras kärlek, vård och hjälp bör ses som en vanlig del av människans livscykel, en del av vårt livsäventyr, inte en orsak till psykisk oro. Värdighet kan skyddas och förbättras genom skräddarsydd, omtänksam, personlig palliativ vård, trygghet och humor, poängterar Elizabeth Oldfield.
Källa: Respekt