Hur ska man leva som kristen i ett heligt land präglat av krig, rädsla och djupa motsättningar? I sitt långa pastoralbrev till sitt stift, publicerat den 25 april, söker den latinske patriarken av Jerusalem, kardinal Pierbattista Pizzaballa, svaret i Bibelns bild av det himmelska Jerusalem.
Patriarkens pastoralbrev har väckt en livlig judisk-kristen debatt om den 7 oktober 2023, Israels trauma och palestiniernas lidande. Brevet var inte tänkt som en geopolitisk analys, utan som ett redskap för andlig urskiljning: Hur ska de kristna leva där konflikten har trängt djupt in i människors vardag, språk och relationer?
Pizzaballa värjer sig samtidigt inte för att beröra den allvarliga konflikten. Den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza beskriver han som en historisk brytpunkt. För palestinierna är det enligt patriarken ”den senaste dramatiska fasen i en lång historia av förödmjukelser och exodus”, medan israelerna har upplevt våld som återuppväckt minnet av Andra världskriget.
Bryta hatets kedja
Patriarken konstaterar att ”det israeliska samhället är traumatiserat av den 7 oktober”. Samtidigt beskriver han Gazas förödelse och de kristnas liv ”under bomberna, utan vatten, utan mat, utan mediciner”. Den Heliga Familjens församling i Gaza och Caritas har där, skriver han, blivit ”Kristi ansikte mitt i fasorna”.
Brevets teologiska kärna hänvisar till Uppenbarelsebokens vision av det himmelska Jerusalem. Pizzaballa vill att den lilla kristna gemenskapen redan här och nu ska leva efter denna stads sätt att vara: som en öppen och välkomnande plats, ett påskens ljus i hatets mörker och ett redskap för helande. Jerusalem är ”inte ett byte, utan en gåva”. Ingen kan göra den heliga staden till sin exklusiva egendom. De kristnas uppgift är att vittna om en kärlek som inte utesluter den andre.
Det innebär också att arbeta med minnet, skriver han. Historiska sår får inte förnekas, men de får heller inte vara bränsle för nytt hat. Förlåtelsen innebär inte glömska eller att ondskan ursäktas. Men med förlåtelse ”bryts hatets kedja”.
Både kritik och medhåll
Just Pizzaballas formulering om den 7 oktober har emellertid blivit omstridd, och lett till diskussion bland judiska intellektuella. Den israeliske professorn Sergio Della Pergola har kritiserat patriarken och menar att beskrivningen riskerar att förvränga händelseförloppet och försvåra en framtida gemensam judisk-katolsk reflektion kring den 7 oktober.
En annan röst, rabbinen Alon Goshen-Gottstein, grundare av Elijah Interfaith Institute, försvarar däremot Pizzaballa. Enligt honom måste brevet förstås som själavård till en sårad kristen gemenskap, med den bibliska visionen om förhållandet mellan det jordiska och det himmelska Jerusalem, noterar han. Goshen-Gottstein menar dessutom att Pizzaballa tydligt erkänner det israeliska traumat. Den större frågan är, enligt rabbinen, om judar, kristna och i framtiden muslimer kan utforma andliga visioner för Jerusalem som också lämnar plats för den andres vision.
Även den katolske forskaren Pietro De Marco har gått in i debatten. Han delar till viss del Della Pergolas kritik och efterlyser större historisk tydlighet, bland annat kring Hamas. Samtidigt lovordar han Pizzaballas vision av det himmelska Jerusalem och beskriver den som ”magnifikt uttryckt” i pastoralbrevet.
Sammanflätade öden
För Pizzaballa är dialog, även debatt, inget man kan överge. ”Våra öden är sammanflätade”, skriver han. Men patriarken efterlyser en övergång från ”eliternas dialog” till ”livets dialog”: möten i församlingar, skolor, sjukhus och vardagsliv där människor lär sig att tala med varandra i stället för om varandra. Han betonar att den kristna minoriteten inte får bli till en fästning, och att man inte får avstå från att göra skillnad. Dess kallelse är att, mitt i våldet, visa att en annan väg är möjlig. Pizzaballa sammanfattar denna kallelse i några få ord: ”De kristna hatar inte.” Detta, skriver patriarken, är ”vårt vittnesbörd, och det är redan en profetia”.
Charlotta Smeds
redaktionschef Vatican Media
