Regi: Teona Strugar Mitevska; I rollerna: Noomi Rapace, Sylvia Hoeks, Nikola Ristanovski; 2025 (svensk premiär 13 februari 2026)
Detta är ingen traditionell helgonbiografi. Regissören Teona Strugar Mitevska har skapat ett koncentrerat och djupt psykologiskt porträtt som rör sig bortom vördnadsfull levnadsteckning. Hon vill blicka in i det stora helgonets själ, som i den här skildringen framställs som en våldsam konfliktzon.
Filmen utspelar sig under sju dagar 1948. Moder Teresa är fortfarande föreståndare för Loretosystrarnas konvent i Calcutta. Sedan några år tillbaka väntar hon på svar från Vatikanen på sin ansökan om tillstånd att lämna sin nuvarande orden och grunda en ny, Missionaries of Charity. Ordensregeln är klar, efterträdaren nästan utsedd. Nu fattas bara tillåtelsen.
Den svenska skådespelaren Noomi Rapace gestaltar Moder Teresa med en rå närvaro och ger kropp till en kvinna som drivs av kompromisslös kallelse och järnhård vilja. Ett driv som man knappast väntar sig hos någon som avlagt lydnadslöftet. Hon är extremt disciplinerad och stundtals hård, mot sig själv och andra, och fångad i en intensiv dragkamp mellan det egna jaget och den totala överlåtelsen till Gud, kyrkan och de fattiga. Vad är Guds vilja, och vad är min egen? Hur skiljer man mellan gudomlig inspiration, frestelse och inbillning? Är den röst jag hör Guds eller djävulens?
I centrum – en smärtsam konflikt med den fiktiva syster Agnieszka, där lojaliteter, samvete och ansvar prövas. Inga färdiga svar erbjuds, i stället rum för eftertanke kring tro och kallelse som något levt, kämpat och ibland plågsamt ovisst.
Teona Strugar Mitevska är född och uppvuxen i Nordmakedonien, där Moder Teresa – eller Agnes Gonxha Bojaxhiu – själv växte upp. För femton år sedan gjorde hon en dokumentär för Makedoniens television. Det är researchen hon gjorde då som nu bär frukt i denna spelfilm. Gå och se den!
Anna Bieniaszewski Sandberg
