David Lundqvist; Lunada Media, 2024
Fjellstedtska skolan i Uppsala var ett privat internatläroverk, som verkade mellan 1862 och 1982. Den skulle framför allt förbereda för akademiska studier i teologi och prästtjänst i Svenska kyrkan. 1966 inrättades även en linje som skulle förbereda för tjänst i utvecklingsländer, och det blev möjligt för flickor att antas till skolan.
Latin, grekiska och hebreiska var obligatoriska språk. Långt innan friskolereformen och debatten om konfessionella inslag i undervisningen präglades Fjellstedtska skolan av dagliga morgon- och aftonböner, bordsbön före och efter maten. Skolan fostrade många blivande präster, en hel del från Norrland, men Sveriges kyrkogeografi fanns representerad bland eleverna från norr till söder och diskussionerna var intensiva särskilt på kvällar och helger.
Genom ett initiativ från Kamratföreningen Gamla Fjellstedtare har den lilla boken tryckts, där sjutton elever minns hur det kom sig att valet blev Fjellstedtska skolan, i en del fall hundra mil hemifrån. Den första berättelsen är skriven av en elev, som började 1954 och den sista av en kvinnlig elev, som började 1977 och slutade 1980. Samtliga minnen är personliga och speglar ungdomars tankar, när de står inför ett skolval, som kom att prägla den fortsatta livsvägen.
Några av dem som fick förmånen att under ungdomstiden bo i skuggan av den stora domkyrkan i Uppsala, äta, bo och be tillsammans i en byggnad från 1860-talet tecknade ner sina minnen förra året, och de finns nu tillgängliga i denna lilla skrift.
Bo Hellman
