Podd: Heliga Birgitta – medeltida maktspelare

P3 historia; Sveriges Radio, 2020

Musik inleder. Tillräcklig för att fånga uppmärksamheten. Men ibland lite störande. Som första scen målas Fru Birgitta i Alvastra 1344, direkt efter hennes makes Ulfs död.

Upplägget är bra. Detta är brytpunkten i Birgittas liv. Före denna tidpunkt var hon adelsfröken och senare en högvälboren fru från översta skiktet i Sveriges adel. Fadern lagman i Östergötland. Maken Ulf, riddare och lagman i Närke, son till lagmannen i Västergötland. Birgitta var en uppmärksam lyssnare och ovanligt välutbildad för att vara kvinnor. Men att hon kände lagarna i Sverige är kanske i överkant. Varje landskap hade sina lagar.

Situationen vid denna tid, 1300–1340, är bra tecknad med bland annat 100-årskriget (1337–1453) mellan England och Frankrike. Likaså den epok som följer efter 1350 med ”svarta döden”. Där dör cirka tjugofem miljoner människor i Europa under 1300-talet. Följden är utdöda byar, igenväxta åkrar etcetera. Därtill den period som kallas ”den lilla istiden”, en tid av klimatförändring, med åtföljande missväxt, svält och mera död.

Sedan övergår programmet till andra halvan av Birgittas liv, tiden i Rom i väntan på påvens återvändande från Avignon. Det var påven som måste underteckna godkännandet av den ordensregel Kristus dikterat för henne. Hon väntar aktivt, bedjande och skrivande, i sjutton år.

Här smyger en del faktafel in i programmet. Uttrycket ”helgondyrkan” till exempel. Det trodde vi var utrotat. Vi vördar helgonen. Sedan det slarviga uttrycket ”dubbelkloster”. Birgittas ordensregel omfattar ett klassiskt kloster, klausurerat, för nunnor. Därtill ett hus för bröder, av vilka tretton är präster. Det medför en lättare klausur, så att de kunde vara till tjänst för pilgrimer som själasörjare och predikanter samt att kunna resa i ordensangelägenheter. Som helhet dock: klart lyssnansvärt!

sr M. Birgitta O.Ss.S.