Vatikanens deklaration om välsignelse av ”irreguljära” par väcker uppmärksamhet

Dikasteriet för trosläran publicerade i måndags deklarationen Fiducia supplicans där katolska präster ges möjlighet att, under vissa omständigheter, välsigna par som inte lever i ett katolskt äktenskap.

Deklarationen, som publicerades på en rad språk, gäller välsignelser av det man kallar ”irreguljära par”, det vill säga par i en samkönad relation, omgifta som inte fått tidigare äktenskap ogiltigförklarat eller ett ogift par som lever tillsammans. I dokumentet betonas att en välsignelse inte innebär att kyrkans lära om det sakramentala äktenskapet ändras; katolsk vigsel kan bara ske i form av ingående av ett äktenskap mellan en man och en kvinna. Vidare fastslås i texten att en sådan välsignelse inte får ske under liturgin utan ska ske utanför ramen för en gudstjänst.

Viktig skillnad

I ett uttalande skriver Stockholms katolska stift bland annat att det för att förstå budskapet i Fiducia supplicans är viktigt att skilja mellan liturgiska/sakramentala välsignelser och välsignelser av pastorala skäl:

Välsignelser av pastorala skäl kan ges till personer som erkänner att de är i behov av hjälp och som önskar Guds kärleksfulla nåd i sina liv. Dessa spontana välsignelser är böner om Guds ljus och styrka för att kunna uppfylla hans vilja fullständigt. Det är böner om kraft för människor som kämpar för att leva enligt kyrkans lära men inte en legitimering av deras nuvarande status.

Inga officiella kyrkliga ritual kommer att utarbetas för välsignelser av ogifta och samkönade par utan välsignelsen ska utformas spontant av den präst som genomför den. Utformningen vad gäller klädsel, formuleringar eller gester får dock inte vara sådan att välsignelsen kan förväxlas med en kyrklig vigsel eller annan gudstjänst.

Var och en av oss behöver Guds helande kärlek och barmhärtighet. Den pastorala välsignelsen ska uppfattas som ett själavårdande uttryck av kyrkans omsorg för de personer som önskar få den men aldrig som legitimering av relationer som kyrkan inte godkänner.

Klargör praxis

Deklarationens innehåll, och framför allt det faktum att det benämner samkönade par, har väckt stor uppmärksamhet i kyrkan. Kritiker framhåller att dikasteriet, då med namnet Troskongregationen, så sent som i mars 2021 i ett svar på frågan om ”kyrkan har makt att välsigna samkönade förhållanden” tydligt svarade ”nej”. Andra, däribland flertalet biskopar i Tyskland, hyllar deklarationen och menar att Fiducia supplicans utgör en milstolpe.

Många biskopar världen över betonar dock i sina uttalanden att textens innehåll, i motsats till de senaste dagarnas många rubriker i media om att ”Vatikanen välsignar samkönade partnerskap”, inte är någon förändring av kyrkans lära, utan ska se som ett klargörande, om än kontroversiellt, av en praxis, som sedan en tid tillämpats på sina håll, framför allt i vissa stift i Tyskland och Belgien.

(Vatican News)

Läs hela deklarationen på engelska här >>

Centrala delar av texten har översatts till svenska av tidskriften Signum och kan läsas här >>