Den gångna helgen påbörjades den melkitiska kyrkans firande av trehundra års full kyrkogemenskap med den katolska kyrkan.
Startskottet för högtidlighållandet gick i Damaskus i Syrien den 11 november med en högtidlig mässa firad av den melkitiska kyrkans överhuvud, patriark Yossef Absi av Antiokia. Uppmärksammandet av jubiléet kommer att kulminera under nästa år, och kommer att präglas av liturgiska firanden, konferenser, utgivning av böcker och ett antal utställningar om det andliga och konstnärliga arv som melkiterna i Mellanöstern har bevarat.
Återförening efter schism
Det var 1724 som melkiterna återunierades med den katolska kyrkan, som man tillhört under delar av det första årtusendet. Återföreningen skedde efter en schism i den grekiska kyrkan i Antiokia, då valet av ny patriark av Antiokia bestreds av patriarken av Konstantinopel. Den nya partiarken, Kyrillos VI, blev så småningom exkommunicerad av patriarken av Konstantinopel, flydde till Libanon och bildade då gemenskap med en grupp kristna, som blivit döpta av jesuiter och franciskaner i trakten, och tillsammans valde dessa att söka gemenskap med påven.
Först 1729 godkände Vatikanen valet av Kyrillos VI, som därefter blev den melkitisk grekisk-katolska kyrkans första patriark med titeln patriark av Antiokia och hela Östern, av Alexandria och hela Jerusalem. Patriarkens jurisdiktion omfattas än i dag katoliker av bysantisk rit i dessa områden samt alla melkiter i diasporan, totalt drygt en och en halv miljoner troende.
(Vatican News)
Fotnot:
Melkiterna är en östlig katolsk delkyrka med ursprung i Syrien, Libanon och Palestina. I dag bor melkiter i hela Mellanöstern men är också spridda över hela världen, med stora församlingar i främst USA, Kanada, Latinamerika och Australien. I Sverige tillhör de en av de minsta orientaliska kyrkorna. Mässan firas enligt Chrysostomos-liturgin inom den bysantiska riten och firas regelbundet i Sollentuna, Rotebro, Västerås, Linköping och Göteborg. Ordet melkit kommer från arameiska och betyder kung eller kejsare.
En längre artikel om den melkitiska kyrkan i Sverige finns att läsa i Km nr 9/2020.