De katolska och evangeliska kyrkorna i Tyskland står inför att inom fyrtio år tvingas lämna ifrån sig upp emot fyrtio tusen kyrkor och andra fastigheter på grund av minskande inkomster, enligt nya beräkningar.
Det är den tyska tidskriften Kirche und Recht, som i en vetenskaplig artikel presenterat uträkningen. ”Båda [kyrkor] står framför enorma utmaningar vad gäller hur deras uppgifter och mission uppfattas, när tron inte längre har någon plats i de flestas liv. Detta har inverkan på deras fastigheter.”
I artikeln framgår att runt åttio procent av Tysklands fyrtiotvåtusen femhundra katolska och evangeliska kyrkor är klassade som arkitektoniska monument. Trots det har åtminstone ettusen tvåhundra av dem stängts under de senaste tjugo åren, och ytterligare fyrtiotusen kyrkor, prästbostäder och församlingslokaler kommer att behöva avyttras om inte alternativa användningsområden hittas av Tysklands tjugosju katolska stift och tjugo regionala evangeliska kyrkor.
Allt färre – och äldre
Landets katoliker utgör runt tjugosex procent av befolkningen på nära åttiofem miljoner. Antalet praktiserande katoliker har dock rasat på senaste år och färska siffror visar att endast runt fyra procent av katolikerna regelbundet går i kyrkan. Enbart under 2021 trädde nästan trehundrasextio tusen katoliker ur kyrkan – sextio procent fler än under året innan.
Kyrkoskatten, som i Tyskland är runt åtta-nio procent av inkomstskatten, är tillbaka på samma nivå som före pandemin, och låg på totalt motsvarande sjuttio miljarder kronor under 2022. Men katolikerna blir i genomsnitt allt äldre och närmar sig pensionsåldern, vilket minskar den totala kyrkoskatten, och dessutom slår hög inflation samt stigande uppvärmnings- och renoveringskostnader hårt mot kyrkans ekonomi. För att bemöta detta har många församlingar slagits samman och kommuniteter stängts eller flyttat för att kunna hyra ut lokaler, och många stift har kungjort att man kommer att stänga en del av sina katolska skolor. Ytterligare ett problem är att katolska kyrkan i landet inte har någon central kontroll över katolskt ägda fastigheter; de lyder under antingen lokala lagar och regleringar eller på sin ställen under konkordat – särskilda avtal – mellan Vatikanen och olika förbundsländer. ”Givet det stora antalet kyrkliga monument är problemets storlek enormt och kommer att resultera i en omänsklig uppgift för både stat och kyrka när det gäller att bibehålla och renovera dem”, slår artikelförfattarna fast.
(The Tablet)