Veritas Förlag, 2022
Andra Vatikankonciliet fastslog bland mycket annat de katolska biskoparnas ansvar för att vägleda de troende i deras användning av Bibeln. Biskoparna ska se till att korrekta översättningar från grundspråken tas fram, gärna i samarbete med icke-katolska kristna. De ska medverka till ”sådana med passande anmärkningar försedda utgåvor av den heliga skrift som kan brukas också av icke-kristna”, men även tillhandahålla kommentarer som gör att ”kyrkans barn tryggt och fruktbart kan umgås med de heliga skrifterna och låta sig genomströmmas av deras anda” (Dei Verbum, § 22, 25). En bibelutgåva på svenska som uppfyller alla dessa kriterier finns nu i form av Katolsk studiebibel, utgiven på uppdrag av biskop Anders Arborelius. Nya testamentet kom redan 2020 och ingår i lätt reviderat skick i denna praktfulla helbibel.
Den text som används i studiebibeln är den statliga Bibelkommissionens översättning, Bibel 2000. Till skillnad från standardutgåvorna av Bibel 2000 följer bibelböckerna i studiebibeln ordningen hos den normerande latinska översättningen, Vulgata. Det innebär att de deuterokanoniska böckerna återfinns på sina naturliga platser bland övriga gammaltestamentliga skrifter. Så är Salomos Vishet placerad direkt efter de andra böcker som tillskrivits Salomo – Ordspråksboken, Predikaren och Höga Visan – och strax före Jesus Syraks Vishet, som den tematiskt påminner om.
I Bibel 2000 ingår ett stort antal vetenskapliga fotnoter samt parallellhänvisningar och en uppslagsdel, vilka samtliga finns med i studiebibeln. Det som ger studiebibeln dess särskilda prägel är introduktioner till bibelböckerna och katolska kommentarer i marginalen till texten. Detta material har skrivits av Emanuel Sennerstrand och granskats av Tord Fornberg och Gösta Hallonsten. Som biskopen skriver i sitt förord har ambitionen varit att i studiebibeln balansera mellan två sätt att närma sig Bibeln på, dels den historisk-kritiska forskningens perspektiv, dels den andliga läsningen med förankring i kyrkans tradition. Med detta har man lyckats utmärkt.
Introduktionerna till de enskilda bibelböckerna tar först upp frågor om författarskap och dateringar. Det som står här är mycket väl förankrat i aktuell exegetisk forskning, som ofta har gjort att traditionella uppfattningar om böckernas tillkomst fått omvärderas. Vidare ges hjälpsamma översikter över respektive boks disposition och teologiska tematik. Här belyses ibland också sådant som kan verka problematiskt för en nutida bibelläsare, som skildringarna av världens uppkomst i Första Moseboken, utrotningskrigen i Josua, hämndönskningarna i Psaltaren och den negativa kvinnosynen hos Syrak. Slutligen tas den kyrkliga användningen av boken upp, med huvudsakligt fokus på liturgin.
Kommentarerna till den löpande texten öser ur kyrkans mångfaldiga tolkningstradition. Stora helgon som Thomas av Aquino, Birgitta och Johannes Paulus II citeras ofta. Vissa för kyrkan särskilt centrala delar av Bibeln kommenteras utförligt – till exempel de tio budorden i 2 Mos 20:1–17, samt bebådelsen och jungfru Marias besök hos Elisabet i Luk 1:26–56 – medan andra partier helt lämnas okommenterade. Det är säkert ett medvetet val, och ett klokt sådant. Klokt är även att vara återhållsam med så kallad typologisk tolkning, som ser personer och händelser i Nya testamentet ”förebådade” i Gamla testamentet. Sådana läsningar har sin givna plats i kristen bibeltolkning sedan äldsta tid, men kan tappa sin kraft om de görs lättvindigt. Studiebibelns redaktion visar god urskillningsförmåga genom att begränsa sig till typologier som faktiskt övertygar, till exempel Rakel och Josef i 1 Mos 35–50 som förebud till jungfru Maria och Jesus.
Med Katolsk studiebibel har vi fått en helt katolsk Bibel på svenska. Jag tror att den kommer att betyda mycket för icke-katolska troende, som söker efter ett sammanhang där både förnuft och fromhet välkomnas i bibeltolkningen. Framför allt hoppas jag att den får det varma välkomnande den förtjänar i landets katolska församlingar och hem.
Tobias Hägerland
docent i Nya testamentets exegetik
