Det var genom motu propriet Traditionis custodes, som påven i juli införde ett antal begränsningar för 1962 års mässa – tidigare kallad den extraordinarie mässformen för den latinska riten. I helgen lät ärkebiskop Arthur Roche, prefekt för kongregationen för gudstjänstliv och sakramentsförvaltning, som uppföljning till påvens skrivelse publicera ett brev, ett så kallad Responsa ad dubia, där elva frågor angående begränsningarna besvaras.
Får inte vara del av församlingslivet
Den första frågan som tas upp är huruvida 1962 års mässa även fortsättningsvis får firas i en församlingskyrka, om ingen annan kyrka eller kapell finns i närheten, eftersom påven i Traditionis custodes uttryckligen bestämt att mässformen inte får utgöra en del av det vanliga församlingslivet. Enligt den nya skrivelsen får tillåtelse ges bara ”om det har säkerställts att det är omöjligt att hitta en annan kyrka, oratorium eller kapell, och detta måste ha utretts synnerligen noga”. Dessutom får 1962 års mässa inte vara en del av församlingens vanliga utbud av mässor och inte heller firas samtidigt som andra församlingsaktiviteter pågår.
Möjligheten att erbjuda andra sakrament i den äldre formen, senast uppdaterade 1952 i det som heter Rituale Romanum (för dop, bikt, vigsel och de sjukas smörjelse) samt Pontificale Romanum (konfirmation och prästvigning), är nästa fråga, och svaret är nej. Det enda undantaget får göras för dop, bikt, vigsel och de sjukas smörjelse i redan existerande församlingar och kommuniteter, som godkänts av biskopen för att samla troende som enbart vill fira 1962 års mässa. Dock kommer inte heller i dessa församlingar konfirmation eller prästvigning enligt den äldre formen att vara tillåtna.
Endast tillåtelse till präster som koncelebrerar
Frågan om tillåtelse att fira 1962 års mässa kan ges till präster som inte kan tänka sig att koncelebrera besvaras också. Svaret är nej. Ett bejakande svar får sedan frågan om det är möjligt att använda läsningarna från 1962 års mässa, vilka finns med i det äldre missalet. På frågan om präster som vigts efter att Traditionis custodes publicerades 16 juli år får lov att ges tillåtelse att fira 1962 års mässa är svaret, att Heliga stolen alltid måste konsulteras och godkänna detta först.
Andra bestämmelser som förtydligas i det nya brevet är, att präster som vikarierar för en annan för att fira 1962 års mässa också själva måste ha tillåtelse att fira denna mässform, och att tillåtelse också måste ha getts till diakoner som medverkar. Det klargörs också att en präst på vardagar inte får fira både den vanliga mässan och 1962 års mässa under en och samma dag. Detta gäller inte på kyrkliga högtider, festdagar och söndagar.
(Vatican News, Catholic News Agency)
Samtliga frågor och svar finns att läsa på engelska och en rad andra språk här >>
