De för många allra mest hektiska veckorna på året är här igen. De flesta skolor, arbetsplatser, förskolor och andra institutioner präglas mer eller mindre av den snart nalkande julen. Det pysslas, äts julbord, firas lucia, pyntas och förbereds. Redan i tidig ålder verkar de flesta barn ana att något speciellt är i antågande.
Långt de flesta här i landet torde veta vad det är för historisk händelse som ligger bakom att vi firar jul, och en ny Sifoundersökning visar att elva procent av befolkningen planerar att besöka en adventsgudstjänst under december. Många – även de som aldrig annars skulle sätta sin fot i en kyrka – verkar uppleva att kyrkorummet och det kristna budskapet på något sätt ”hör till” i advents- och juletid.
Att besöka en julkrubba i en kyrka eller rent av se ett riktigt julspel är något många förskole- och skolbarn får göra under advent. I Bollnäs – liksom i många andra kommuner – har Svenska kyrkan sedan länge bjudit in kommunens förskolebarn till ett levande julspel. Men i år är det stopp: kommunens förskolechefer har bestämt att förskolorna inte ska besöka kyrkan, då de vill ha ”kontroll över undervisningen”.
– Vi måste kunna få vara med och försäkra oss om upplägget, säger kommunens skolchef, när hon uttalar sitt stöd till förskolecheferna.
– Visst kan de gå på julspel i kyrkan om man kan försäkra sig om att det ses som ett studiebesök utan konfessionella inslag, eller är någon form av gudstjänst. Det kan absolut vara bra att någon gång besöka en kyrka, men det behöver inte ske varje år. Det finns andra högtider barnen behöver lära sig om också, som midsommar, halloween och fastan.
Men vari grundas denna plötsliga nervositet inför julens budskap? Vad är det egentligen man vill skydda de små barnen i Bollnäs från? Och hur många föräldrar är det egentligen som önskar att förskolan ska uppmärksamma halloween och jul i lika hög grad?
Låter man resonemanget i Bollnäs utvecklas vidare hamnar man i ett läge där det inte heller blir lämpligt för barn att gå luciatåg i förskolans eller skolans regi. Då kan ju verksamheten bli förknippad med det kristna budskapet, eftersom firandet riskerar att påminna deltagare och åskådare om att S:ta Lucia var en kristen martyr.
Men kan det verkligen skada förskolebarn att få åskådliggjort vem barnet i krubban är? Bör de inte få veta varför vi hänger upp adventsstjärnor i våra fönster och varför vi överhuvudtaget snart skriver 2020 i kalendern? Med tanke på att våra nedärvda traditioner inte längre är självklara, är det väl i dag viktigare än någonsin att barn får lära sig om bakgrunden till våra traditioner i skolan – samt lär sig om andra religioners högtider givetvis.
Genom snart tjugo år har jag som förälder med barn hos en fullständigt icke-troende, kommunal dagmamma sett hur besöket vid julkrubban varit en tradition som uppskattats av både barn och föräldrar. Besöket har aldrig blivit ifrågasatt av någon av de många föräldrar som passerat revy genom årens lopp, och som utgör ett tvärsnitt av befolkningen i vår stad.
Det är bara att hoppas att ängsligheten i Bollnäs inte får allt för stor spridning, så att det inte i framtiden uppfattas som en kristen provokation att säga det vi på Katolskt magasin önskar våra läsare: en riktigt god jul.
Helena D’Arcy
