Handläggningen av sena aborter aktualiserar både juridiska och medicinska frågor som rör våra grundläggande mänskliga rättigheter. Det skrev chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning nyligen i ett pressmeddelande, där hon efterlyser en översyn av den rättsliga regleringen av abort. Men företrädare för barnmorskor och gynekologer säger blankt nej.
Elisabeth Rynning har i dagarna avslutat en utredning om lagstiftningen som reglerar sena aborter, efter att det framförts klagomål om oklarheter. Syftet med utredningen var, enligt Rynning, att komma fram till om abortlagens bestämmelser ät tillräckligt tydliga och om de tillämpas på samma sätt i hela landet.
– Min uppfattning är att så inte är fallet. Jag uppmärksammar därför regeringen på behovet av en översyn av den rättsliga regleringen, skrev hon i pressmeddelandet, som inte fallit i god jord hos de företrädare, som representerar barnmorskor och gynekologer. Enligt JO handlar oenigheten i tolkningen om tidsgränser, vad begreppet livsduglighet egentligen innebär och hur ett foster som visar livstecken ska tas om hand efter en sen abort.
De som arbetar med aborter har starkt ifrågasatt Elisabeth Rynnings initiativ. Mia Ahlberg, ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet, tycker att det är ”förvånande” att JO kommer med förslaget.
– Vi har rett ut det här. Vi utgår från att vi har lag och riktlinjer och då blir det här en icke-fråga, säger hon till tidningen Dagens Medicin.
Socialdepartementet har ännu inte meddelat hur man tänker agera utifrån JO:s beslut och huruvida man tänker tillsätta någon utredning.
– Regeringens utgångspunkt är att värna den svenska aborträtten. Den är grundläggande för kvinnors makt över sin egen kropp, säger socialminister Lena Hallengren via sin pressekreterare till Dagens Medicin.
(Justitieombudsmannen, Dagens Medicin)