Att avsluta livet med en injektion är allt annat än värdigt. Det säger Anna och Karin, som båda arbetar inom vården.
Anna är sjuksköterska och arbetar på ett sjukhus i en av landets större städer. Karin är undersköterska och arbetar inom äldrevården. Ingen av dem vill uppge sina riktiga namn. De har skrämts av den hårda tonen när de kristna värdefrågorna debatteras:
– Det är ett så infekterat klimat, menar Karin. Kanske inte just kring dödshjälp, i alla fall inte ännu, än så länge är det helt accepterat att man säger nej. Men det är nu, det. Det kan snabbt ändras.
Båda har en genuin kristen tro – Anna är katolik och Karin beskriver sig själv som ”på väg till Katolska kyrkan”.
Karin pratar om de samvetsfrihetsmål som pågått en längre tid, där två barnmorskor blivit av med sina jobb på grund av att de åberopat samvetsfrihet från att medverka vid aborter.
– För mig som kristen är det självklart att vård handlar om att ge livshjälp och inte dödshjälp. Om jag hade varit barnmorska skulle jag också ha velat arbeta med att hjälpa barn till livet, inte med att abortera dem innan födseln. Men det vågar man inte vara öppen med idag för då riskerar man att bli smutskastad, säger hon.
Hon poängterar att hennes inställning till abort inte innebär att hon dömer kvinnor som valt att göra abort:
– Nej det gör jag verkligen inte, för det är ingen som kan veta vad som får människor att fatta vissa val. Man kan faktiskt vara emot abort utan att döma dem som gör abort.
Anna håller med och poängterar att det inte är någon annans sak att döma. Men själv skulle hon aldrig kunna tänka sig att medverka vid en abort:
– Då skulle jag göra våld på allt jag tror på.
Hon har flera gånger tänkt vidareutbilda sig till barnmorska men tanken på att behöva utföra aborter har stoppat henne.
– Det jag inte kan fatta är att det ska vara ett sådant problem om vissa barnmorskor väljer att arbeta på förlossningsavdelning, särskilt när det verkligen behövs barnmorskor. Hur kan det vara ett hot mot abortlagen? Det fungerar ju i andra länder, påpekar hon.
Både Anna och Karin tror att risken är stor för att politikerna skulle ha samma inställning till samvetsfrihet när det handlar om dödshjälp, som de har i abortfrågan.
– Det finns ingen anledning att tro att det plötsligt skulle bli mer accepterat att åberopa samvetet bara för att det handlar om att döda födda människor, menar Karin.
Men är ni så säkra på att det kommer att lagstiftas om dödshjälp i Sverige?
– Ja, nickar Anna. Det känns som om det är typiskt för den tid vi lever i. Dödens kultur, där människovärdet hela tiden urholkas. Ofta handlar det om kronor och ören, det ser jag varje dag i mitt arbete. Jag tror att dödshjälp kommer att bli ett stort hot mot de gamla och sjuka.
Men tror du inte att de, om det blir verklighet, kommer att omges av ett strikt regelverk?
– Jo det är klart. Men regelverk kan urholkas. När man läser om det som sker i Nederländerna och Belgien inser man att det går snabbt dessutom. Bara det faktum att man numera ger dödshjälp åt dementa är ju fullkomligt hårresande. Vem ska bedöma om de verkligen vill dö? Deras anhöriga? Deras läkare?
Men den viktigaste frågan är egentligen inte om människor vill dö, menar Anna:
– Nej, faktiskt inte. De som förespråkar dödshjälp talar hela tiden om ett ”värdigt slut”. Men vad är det? Är det inte att ha det så bra som möjligt innan döden kommer? En injektion är verkligen inget värdigt slut.
Hon tror inte att någon skulle överväga dödshjälp överhuvudtaget om de blev erbjudna livshjälp istället.
– Vetenskapen gör framsteg hela tiden, det finns mediciner och även svårt sjuka och lidande kan få livshjälp i livets slutskede så att de slipper smärtor och lidande. Det är vad man borde fokusera på – inte på att döden är bästa alternativet.
Hon tror dessutom att risken är stor att lagstadgad dödshjälp skulle kunna missbrukas så att människor skulle känna sig pressade att välja döden före livet.
– Tyvärr är jag helt övertygad om det. Här kommer pengarna in igen. Människor får helt enkelt inte kosta idag. Och jag är tyvärr rätt säker på att människans inneboende värdighet, och rätten att få leva till dess att man dör na- turligt, kommer att åsidosättas. Dödshjälp är billigare än livshjälp.
I längden är det något som kommer att påverka den allmänna moralen, tror hon:
– Om vi går med på att döda människor, oavsett skälet, så blir det svårt att veta var gränserna går, avslutar Anna.
Bitte Assarmo
