Just nu rasar en debatt om böneutrop. Det är moskén i Växjö som har begärt tillstånd att göra ett böneutrop i veckan, på fredagar kl. 12 (kl. 13 under sommartid). Enligt Imamen och rektorn på Islamiska skolan i Växjö, Ismail Abu Helal, är det meningen att böneutrop ska få de lokala muslimerna att känner sig mer hemma.
Den lutherske biskopen i Växjö stift, Fredrik Modéus, ställer sig positiv till böneutrop och säger i ett uttalande att ”Det är naturligt i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle att olika traditioner och religioner hörs, syns och samverkar för det goda samhället.”
Men meningarna är delade. Växjös moderata kommunalråd Anja Tenje menar att böneutrop kommer att splittra människor och Ann Heberlein, teologie doktor i etik och riksdagskandidat för Moderaterna, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att böneutropen inte bör tillåtas. ”Konfliktytorna är tydliga” skriver hon och lyfter bland annat krav på könsseparatism och diskussioner om månggifte och barnäktenskap.
Även bland katoliker går meningarna isär. P Thomas Idergard S.J. skriver i en artikel i Signum att böneutrop inte ingår i begreppet det gemensamma goda och att det inte är alls är självklart att de ska vara en självklar nödvändighet av religionsfriheten, ”Lika lite som religionsfriheten för mig som katolsk präst betyder att mina predikningar i S:ta Eugenia kyrka i Stockholm ska ljuda ut i högtalare över Kungsträdgården varje torsdag.”
Ulrika Erlandsson, ordförande på Katolska Pedagogiska Nämnden, KPN, är av en annan åsikt. Hon tycker det är viktigt att religionen får ta plats i det offentliga rummet och menar att det måste gälla alla religiösa uttryck och former och tror att mycket av motståndet mot böneutrop handlar om aningslöshet.
– Vi har i så många år varit ett homogent land, med bara ett religiöst uttryck. Nu är Sverige ett mångreligiöst land och det som tidigare enbart gällde svenska kyrkan måste nu även gälla andra religioner, säger hon.
Ulrika Erlandsson är livrädd för att ett förbud mot böneutrop kan bli ett första steg på vägen mot att förbjuda fler religiösa uttryck i offentligheten:
– Den logiska konsekvensen blir att man på sikt också kommer att förbjuda till exempel katolska processioner.
Att det muslimska böneutropet, innebär att den islamiska trosbekännelsen ljuder ser hon inte som ett problem.
– Nej, absolut inte. När vi firade Franciskusdagen i Kungsträdgården var den kristna trosbekännelsen hörbar för alla som fanns i närheten. Jag tycker det är jätteviktigt att man tolererar religion i det offentliga rummet. Den intoleransen vi ser nu, att religionen ska stanna i källare och privata utrymmen, påminner snarast om ett kommunistiskt system, menar hon.
Ulrika Erlandsson tror att det mesta av oron kring böneutropen beror på att det ännu är så nytt i Sverige.
– Vi kommer att vänja oss vid det och med tiden kommer det inte att vara så konstigt. Religionsfrihet handlar inte om att det ska vara religionsfritt i det offentliga rummet utan om att man ska ha rätt att utöva sin religion. Vi ska få tala, visa vår tro, bära kors eller slöja och de religioner som evangeliserar ska även ha rätt att göra det, säger Ulrika Erlandsson.
Den första moskén som fick tillstånd att göra böneutrop i Sverige är moskén i Fittja. Där ljöd det muslimska böneutropet för första gången den 26 april 2013 och har sedan dess hörts varje fredag.
Bitte Assarmo
