I år högtidlighålls 800-årsminnet av att den helige Franciskus av Assisi lämnade jordelivet. Troligen är Franciskus kyrkans mest kända helgon, vördad och älskad av många, också av andra än kristna. Helgonet föddes cirka 1181 i Assisi i en rik familj, och endast 45 år, nästan blind och utmattad av alla självförsakelser, dog han i samma stad 1226. Franciskus blev känd redan under sin levnad för att ha avsagt sig all materiell rikedom, och istället frivilligt praktisera fattigdom och sträva efter att efterlikna Jesus och förverkliga evangeliets lära. Det ledde bland annat till att han blev stigmatiserad med Kristi fem sår. Hela livet ägnade han sig att i tro och handling förkunna sin mästare Jesus.
Tidigt attraherade Franciskus genom sitt levnadssätt många män och kvinnor och han kom så småningom att grunda tre ordnar: en för bröder, en för systrar och en för lekmän. Idag är grenarna i det franciskanska ordensträdet utspridda över hela världen, upptagna med att förkunna tron, bedriva karitativt arbete för de mest utsatta och värna om skapelsen.
Solsången
Av Franciskus själv har vi inte så värst mycket i skrift bevarat, men desto mer känd är han för att ha komponerat Solsången, med dess lovprisande av Gud för allt skapat. Allt i skapelsen betraktade Franciskus som sina syskon. Han talar i sången om ”broder Sol” och ”syster måne”, om ”broder vind”, syster vatten” och ”moder Jord”. Sången anses vara den första betydande dikten på italienska. Franciskus såg hela skapelsen som en uppenbarelse av Guds skönhet: ”Lovad vare du, min Herre, med hela din skapelse”.
Många sekler senare använde påven Franciskus i sin social- och miljöencyklika Laudato si – om omsorgen av vårt gemensamma hem (2015) strofer ur Solsången som en programförklaring. Men dikten har också inspirerat otaliga andra, i både kristna och sekulära miljö- och sociala organisationer, som värnar natur, främjar biologisk mångfald och arbetar för att återupprätta människans värdighet och plats i humanekologin.
Franciskusbönen
Den så kallade Franciskusbönen (författad i början av 1900-talet, i helige Franciskus anda) anses vara en av de mest reciterade bönerna – också bland dem som annars sällan ber eller inte alls är kristna. Bönen innefattar ett budskap som är lätt att ta till sig av vilken person som helst, som vill leva ett fridfullt liv för en själv och för andra. Bönens fokus ligger på hur vi bör behandla våra medmänniskor och hur vi kan bidra till att skapa frid inom oss själva och leva i fred med varandra. Man ber om styrka att kunna bidra till fred, försoning och rättvisa för alla, och den inledande raden, ”Herre, gör mig till ett redskap för din frid/fred”, har inspirerat bildande av många kristna och sekulära fredsrörelser, och fortsätter att inspirera enskilda personer till att bli fredsstiftare i världen.
Religionsdialog och ekologins skyddshelgon
Franciskus är också känd för att tidigt ha inlett dialog med andra religioner, särskilt islam. Under kristna korstågens tidevarv, med fara för sitt eget liv, besökte Franciskus Egyptens muslimske sultan al-Malik al-Kamil år 1219. Den mäktige sultan uppskattade Franciskus ödmjuka hållning och praktiserande av den kristna tron, vilket ledde till att sultanen gav tillstånd för franciskaner att bosätta sig i Jerusalem. Sedan dess har kyrkan givit franciskaner ansvaret att vårda kristna platser i Heliga landet.
År 1979 utsåg påven Johannes Paulus II den helige Franciskus som djurens and ekologins skyddshelgon. Under sin livstid hade helgonet en djup relation till djuren genom många innerliga möten – fåglar, fiskar, en varg, en kanin med mera – och alla betraktade han som syskon i skapelsen. Bland kristna anses Franciskus tillika vara fredens apostel och en förebild i kristet levnadssätt.
På denna högtidliga dag, den 4 oktober, ber vi om den helige Franciskus förböner, att Gud fortsätter att bära mänskligheten, så att vi må erfara frid inom oss själva, skapa fred mellan folken och nationer, tillsammans med Gud och hela hans skapelse.
Charles Câmara
Litteratur
Franciskus av Assisi: Skrifter, översatta texter av pater Henrik Roelvink OFM, med utförliga kommentarer och förklaringar (Veritas 2011).
Den helige Franciskus levnadshistoria, av Tomas av Celano, översatt av Kerstin Hedberg Nyqvist (Artos 2014).
Allt hör samman – med Franciskus in i framtiden, av Anna-Karin Hammar (präst i Svenska kyrkan), som lyfter fram Franciskus relevans i dagens mångreligiösa värld (Proprius 2025).
