Ylva Eggehorn; Libris, 2025
Framtiden har en egenhet: den börjar om ideligen, skriver författaren Ylva Eggehorn i sitt förord till boken, som innehåller ett urval av kulturartiklar, föredrag och predikningar som spänner över såväl tid som ämnen. Vi blir i hennes texter inbjudna att möta författare, helgon, kyrkofäder. Texterna har tidigare varit publicerade, framför allt i tidskriften Pilgrim, en ekumenisk publikation som ges ut med fyra nummer per år sedan drygt trettio år.
Ylva Eggehorn är nog för de flesta svenskar mest känd som en begåvad psalmförfattare, till bland annat den älskade psalmen Var inte rädd (Cecilia 440). Hon var ett diktande underbarn, debuterade som 13-åring och uppträdde som barn i Hylands hörna, en vän älva, en skir blomma som väckte beundran och häpnad. Nu har hon hunnit bli 75 år, och är snarare ett träd med djupa rötter och en krona som sträcker sig upp i himlen. Ylva Eggehorn har också varit verksam som översättare, romanförfattare och förkunnare. Hon utnämndes 2024 välförtjänt till hedersdoktor vid Uppsala universitet.
Texter visar på en stor bredd och imponerande bildning. Vi får möta Luther som en frustande ardenner, ökenfäder och mödrar, den helige Botvid, Augustinus, martyren Dietrich Bonhoeffer, den polske poeten Czeslaw Milosz, filosofen Gombrowicz, judinnan och mystikern Etty Hillesum och många fler.
Jag läser Ylva Eggehorns texter med stort intresse. Hon är inte bara välformulerad utan låter också läsaren följa med på en svindlande bildningsresa som genomsyras av en väl grundad kristen tro. Jag låter mig förundras, och citerar hennes definition av förundran: Förundran är en liten svindel av klarhet. Mystikens lillasyster.
Elisabet Finné
