Anders Bäckström; Artos, 2023
Under efterkrigstiden expanderade de samhällsvetenskapliga studierna vid svenska universitet. Även det religiösa livet studerades, både ur psykologiskt och sociologiskt perspektiv. Anders Bäckströms bok om tre pionjärer i svensk religionssociologi har underrubriken Om ett akademiskt ämnes framväxt och konsolidering genom ämnespionjärerna Berndt Gustafsson, Göran Gustafsson och Thorleif Pettersson.
Berndt Gustafsson (1920–1975) hade sina rötter i frikyrkan och arbetarrörelsen och blev aktiv i den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen (nu Tro och Solidaritet). Han prästvigdes för Svenska kyrkan, disputerade i kyrkohistoria och grundade det Religionssociologiska institutet, vars föreståndare han var fram till sin död. (Institutet gick 1990 upp i Svenska kyrkans forskningssekretariat). Han hann dock avlida innan han tillträtt som ämnets förste ordinarie professor; det blev i stället Göran Gustafsson (1936–2018) med placering i Lund. Göran Gustafsson hade också tjänstgöring i Uppsala innan detta universitet fick en egen professor, Thorleif Pettersson (1940–2010).
Bäckströms bok handlar huvudsakligen om Svenska kyrkan och i viss mån om frikyrkorna. Katolska kyrkan berörs endast i förbigående. Bäckström ger en god översikt över både teorier och genomförda studier. Svensk religionssociologi har ifrågasatt ett paradigm som länge dominerat sociologiskt tänkande – att religionen skulle vara på väg att försvinna. I stället har dess roll i samhället förändrats. Man har också sökt förklara varför många icke-troende ändå väljer att vara medlemmar i Svenska kyrkan.
Anders Bäckström är professor emeritus i religionssociologi i Uppsala. Han har personligen träffat de porträtterade personerna och har kritiserats för att boken alltför mycket skulle vara en hyllningsskrift. Men det gör den i så fall inte mindre läsvärd.
Ingemar Andersson
