Efter ett och ett halvt år i rysk fångenskap frigavs två katolska präster i somras i en fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina. Nu har de två redemptoristfäderna berättat om tiden i fängelse.
Han utsattes för psykisk tortyr, men fader Bohdan Heleta berättar i en ny intervju med den ukrainska grekisk-katolska kyrkans tv-kanal, att han hela tiden kände Guds närvaro och förbönerna från troende runt om i världen.
– Förlora inte hoppet, säger han när han berättar om hur han höll modet uppe under fångenskapen.
– Om du är sorgsen, tvivlar eller går igenom tragiska situationer i livet – vänd dig till Herren. Lägg dig själv och ditt öde i Hans händer så han kan vara närvarande i ditt liv och vila i ditt hjärta. Han agerar – Han agerar alltid – och han väntar alltid på vårt beslut, för att vi ska säga ja till Honom, och ge honom vårt samtycke. Så be, be mycket, vänd er mot Gud, förändra er och förändra världen runt om kring er.
Tackade Vatikanen
Fader Bohdan Heleta och fader Ivan Levitsky frigavs i juni med åtta andra ukrainare. I samband med frigivningen tackade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Heliga stolen för deras hjälp med och roll i fångutväxlingen, och i ett uttalande från Ukrainas grekisk-katolska kyrka tackades påve Franciskus, kardinalerna Pietro Parolin och Matteo Zuppi samt nuntien i Ukraina, ärkebiskop Visvaldas Kulbokas, för deras insatser.
Samlade kvarvarande katoliker
De bägge prästerna tillhör den grekisk-katolska kyrkan, men efter Rysslands ockupation av deras hemstad Mariupol betjänade de också katoliker som tillhör latinsk rit. Fader Bohdan berättar i intervjun hur de tidigt under det fullskaliga kriget bestämde sig för att stanna i sin hemregion och hjälpa de många internflyktingarna i området.
– I början tolererade ockupationstrupperna att vi samlades, bad rosenkransen, firade liturgin och bad.
Men i november 2023 arresterades de två av ryska soldater och fängslades. Fader Ivan berättar hur han misshandlades fysiskt och gavs elektriska chocker varje gång han åt. De två hörde skriken från torterade medfångar och sovjetiska sånger på hög volym spelades dagen lång i deras cell.
– Jag förstod då varför människor tar livet av sig, men Gud, Jesus, Maria och änglarna var alla där. Bönen var min räddning, säger fader Bohdan.
Centrala uppgifter
Ärkebiskop Visvaldas Kulbokas efterlyste i en videokonferens nyligen fortsatt stöd till Ukraina, och framförde att han som nuntie har tre centrala uppgifter: stöd till krigsfångar och barn som deporterats till Ryssland och till dem som återvänt, stöd till de män och kvinnor i tidigare ockuperade områden som utsatts för sexuellt våld, och att se till att korrekt information kommer ut till omvärlden för motivera fortsatt internationell hjälp.
– Här finns de mest akuta behoven för katolska humanitära insatser, eftersom den ukrainska regeringen helt enkelt inte har resurser att tackla dessa problem. Alla före detta krigsfångar jag talar med berättar, att de hellre skulle dö än att vara där. Deras vittnesmål är som tagna ur skräckfilmer.
(Aleteia, The Tablet)