Förnyade hot om att använda kärnvapen fortsätter att göra världen osäker. Lärdomar från Hiroshima och Nagasaki tycks vara långt borta. Det må enbart vara skrämselpropaganda av politiska eller andra skäl, men att det enkom hotas är i sig tillräckligt skrämmande.
För närvarande befinner sig flera länder som innehar kärnvapen i krig eller i väpnade konflikter, exempelvis Ryssland, Nordkorea, Pakistan och enligt vissa bedömare också Israel. Länderna har förbundit sig att inte vara först med att använda kärnvapen, utan enbart använda dem om de blir angripna. Dock är det inte helt tydligt vad som menas med ”angripna”, vilket då kan föranleda en stat som ”anser sig vara angripen” att ta till kärnvapen. Under gångna två år har Ryssland hotat med att använda kärnvapen ifall landet känner sig tillräckligt ”hotat” eller ”angripet” av västmakterna.
Påve Franciskus har uppmärksammat detta prekära läge – om det hotfulla med kärnvapens blotta existens – i olika uttalanden, kanske tydligast när han besökte Hiroshima och Nagasaki 2019. Då sade han: ”Det har aldrig varit tydligare att för att fred ska kunna blomstra måste alla människor lägga ner krigsvapnen, och särskilt de mest kraftfulla och destruktiva vapnen: kärnvapen som kan lamslå och förstöra hela städer, hela länder”. Också i andra sammanhang har Franciskus förespråkat ett totalförbud mot kärnvapen.
En och annan politisk och diplomatisk ledare på världsscenen har hävdat att det ändå kan vara bra för en del demokratiska stater att inneha kärnvapen – i avskräckande syfte för hot eller angrepp från odemokratiska stater eller terrorgrupper. Fram tills för några år sedan ansåg katolska kyrkan att denna hållning var ”moraliskt acceptabel” och”ett steg på vägen mot en progressiv nedrustning”. Dock har påve Franciskus ställt sig kritisk till sådan hållning och anser att innehav av alla former av ”massförstörelsevapen, särskilt kärnvapen, skapar inget annat än en falsk känsla av säkerhet. De kan inte utgöra grunden för fredlig samexistens mellan medlemmar av den mänskliga familjen”.
FN:s generalsekreterare António Guterres skriver i årets uttalande på Hiroshimadagen att ”lärdomarna från Hiroshima, som en gång styrde våra kollektiva ansträngningar mot nedrustning och fred, har skjutits åt sidan. Kärnvapen och hotet om deras användning är inte begränsade till historieböcker. De har återigen dykt upp i den dagliga retoriken om internationella relationer. De representerar en verklig och aktuell fara som finns kvar hos oss idag”.
För att ta sig an frågan om nedrustning och fred på förnyat sätt kommer FN i slutet av september att anordna toppmötet Summit of the Future i New York, ett evenemang på hög politisk och diplomatisk nivå för att skapa ny internationell konsensus om hur vi gemensamt kan skapa en bättre nutid och värna framtiden. Lärdomarna och konsekvenserna från Hiroshima och Nagasaki bör tas på fullaste allvar. Heliga stolen kommer med all sannolikhet att delta då påve Franciskus återkommande tydliggjort att frågan om global fred och försoning är en mycket viktig del av den katolska socialläran och en uppgift för hela kyrkan.
Charles Câmara
