Regi: Ivan Ostrochovský; fotograf: Juraj Chlpik; i rollerna: Samuel Skyva, Vlad Ivanov, Milan Mikulcík; Slovakien, 2020.
Året är 1980 och två unga studenter anländer till ett katolskt prästseminarium i det totalitära Tjeckoslovakien. Regimen har ögonen på skolan och sätter press på rektor och lärare att samarbeta med den hemliga polisen för att få tag på oppositionella bland seminaristerna. En av de två nyanlända invigs i motståndsgruppen bland studenterna och det dröjer inte länge förrän det blir riktigt farligt för honom.
Servants, som finns att se på bland annat SF Anytime, har ett mycket starkt bildspråk, förstärkt av det svartvita fotot och den ångestladdade ljudkulissen. Förtryckets fasa tränger in i tittaren och för den som är uppvuxen i ett fritt land blir det en kuslig påminnelse om vad det innebär att sätta sitt eget och sina vänners liv på spel i kampen för frihet. Filmen ger en trovärdig skildring av det moraliska dilemma som miljontals människor ställs inför, överallt där regimer förtrycker befolkningen. I prästseminaristernas fall aktualiseras dessutom den kristna aspekten på situationen; i alla tider har Jesu efterföljare stått inför valet att antingen rädda sig själva eller hålla fast vid sin kristna övertygelse och därmed vara beredd på lidande och ibland död.
Filmen påminner mig om att prövningen alltid är individuell. Jag kan aldrig veta hur jag själv kommer att agera förrän jag måste fatta mitt beslut. Enligt färsk statistik från Open Doors dödas i genomsnitt tretton kristna varje dag på grund av sin tro och i minst femtio länder i världen är förföljelserna mycket allvarliga eller extrema. Det Servants skildrar är i själva verket dagsaktuellt för över trehundra miljoner kristna.
Mattias Lindström
