Det är ju meningen att vi ska vara kompanjoner, kamrater, vänner, vi människor med alla andra skapelser. Det är inte bra att mannen är ensam sa Herren Gud och skapade alla markens djur och alla himlens fåglar till hans hjälp. Och efter varje skapelse sa Gud att det var gott.
Vänskap var meningen, sällskap var avsikten. Men med syndafallet, och den ordning som kom med det, skulle markens djur och himlens fåglar känna skräck och fruktan för oss. Vi behöver inte scrolla länge i vårt Facebook – flöde för att se att markens djur och himlens fåglar har all anledning att känna skräck och fruktan för oss än idag.
Alla varelser ropar till dig är en blygsam bönbok, inte menad som stridsskrift trots det radikala innehållet, utan ett redskap för andakt. Den innehåller riter för djurvälsignelser och djurbegravningar, reflektioner och böner (bl. a bönevaka vid ett slakteri). ”Befrielsens Gud, lös oss från den andliga fattigdom som ser andra varelser endast som varor och som reducerar dem till saker att använda”, lyder en bön.
Men bönerna gäller inte bara de djur som lider och har det svårt utan gäller även tacksägelse för den egna fyrfotade eller flerfenade familjemedlemmen. Denna blandning av högt och lågt är en av bokens styrkor och skildrar den anda påve Fransiskus förespråkar i Laudate Si ”snarare än att vara ett problem som skall lösas är världen ett jublande mysterium som skall kontempleras med glädje och lovprisning” .
Blandningen av högt och lågt blir också tydlig när man ser vilka författare som använts; Isak Syrien, Tertullianus, Franciskus och Psaltaren, men också alster från redaktörerna själv; Spalde, Hadin och Ekström.
Språket är ofta väldigt enkel och direkt prosa, precis som en ärlig och uppriktig bön ofta är. Och det är så det är menat, ett redskap för andakter för och med djur.
Det radikala innehållet såsom bönevaka vid ett slakteri och böner för djur som jagas, används som underhållning eller försöksdjur är inte radikalt egentligen. Påve Benedikt XVI säger i en intervju att där gäss tvångsmatas för att få så stor lever som möjligt, hönor är så tätt packade att de blir karikatyrer av fåglar och grisar och kor blir förnedrande, och många gånger vårdslöst, behandlade i djurfabriker är motsatsen, ja motsatsen, till det förhållande av ömsesidighet som beskrivs i Bibeln.
Det är inte meningen att markens djur och himlens fåglar ska leva i skräck, det är en olycklig konsekvens av syndafallet. Jesaja, Hesekiel och Hosea profeterar en återgång till paradisets tillstånd ”då skall vargen bo med lammet, pantern ligga vid killingens sida.”
Inledningsvis frågar sig författarna varför man skriver en bönbok för djur, men vänder snabbt och fångar den mer relevanta frågan – varför inte? Man menar att kyrkorna lagt så mycket fokus på den andliga, bortomvärldsliga, himmelska och själens eviga väl, att intresset för varelser av kött och blod i samtiden bleknat. Givetvis inte utan undantag.
Ett annat skäl är det fokus man lagt vid människan, människan har en alldeles speciell plats i skapelsen men det innebär inte att andra varelser är utan värde. Vi är satta att härska och den kristna betydelsen för härska är, som bekant, att tjäna.
Slutligen, varför ta sig tid att be för djur när det finns så många människor som befinner sig i svår nöd? Jo, svarar redaktörerna, därför att ju mer vi övar oss i medkänsla desto mer bryr vi oss om allt lidande. Ser vi en syster i suggan på väg till Scan, ser vi lättare brodern som tigger utanför Ica Maxi.
För alla som vill öva denna förmåga rekommenderar jag Alla varelser ropar till dig varmt.
Carolina Olsson
Titel: Alla varelser ropar till dig: djurvänliga riter, reflektioner och böner
Författare: Annika Spalde, Tobias Hadin & Maja Ekström m fl
Förlag: Argument
Utgivningsår: 2017
