Formuleringen om bikten som en tom ritual saknar belägg och grundar sig på förutfattade meningar. Därför ska den nu ändras. Det säger Gunnar Bergström, författare till boken Kriminalitet som livsstil.
Det var i förra veckan som det uppmärksammades att han i boken Kriminalitet som livsstil generaliserat kring katolsk trosutövning. Författaren skrev att avlatsbreven syftade till att ge syndernas förlåtelse i förväg och beskrev bikten som en tom ritual.
Gunnar Bergström berättar nu för Katolskt magasin att förlaget uppmärksammat honom på kritiken och att han nu ser att den svepande formuleringen om bikten saknar belägg:
– Jag anser ju att man ska ha belägg för det man påstår och detta var en formulering som skrevs för länge sedan och som speglar en förutfattad mening som inte är belagd med fakta. Den kommer alltså att ändras i den nya upplagan.
Däremot ser han inte samma problem med formuleringen om avlatsbreven.
– Jag anser att den försäljning av avlatsbrev som förekom gjorde att man kunde köpa sig fri. Det är formellt korrekt att avlat krävdes en syndabekännelse och en botgöring men som den utformades hade det omöjligt kunnat genomföras, menar han.
Nu inväntar han korrekturet från förlaget inför den nya upplagan av boken. I fortsättningen kommer texten att lyda:
”ibland tala ut med någon. I den katolska kyrkan fyller bikten denna funktion. Den ursprungliga tanken med bikten kom en tid på avvägar sedan kyrkan införde avlatsbreven, där man genom olika goda gärningar, t.e.x vallfärder eller penninggåvor till kyrkbyggen kunde underlätta botgöringen. Handeln med avlatsbrev avskaffades på 1500-talet. Den ursprungliga tanken med bikten är god och till hjälp för många.”
Bitte Assarmo
