Världsdagen för de fattiga – den näst sista söndagen under kyrkoåret – proklamerades av påve Franciskus 2016, som avslutning på Barmhärtighetens år. Inför dagen uppmanas alla att rikta sig till sina medmänniskor i samhällets randområden och göra en egen personlig insats mot fattigdomen.
Världsdagen för de fattiga uppmärksammandes i går söndag, och i år reste påve Franciskus på fredagen innan även till Assisi, den helige Franciskus stad, för att ge extra uppmärksamhet åt världsdagen. Söndagsfirandet skedde sedan som vanligt i Rom. I Assisi fick påven möta hundratals fattiga.
– Jag bär er i mitt hjärta, sade han till dem under en gudstjänst i kyrkan Santa Maria degli Angeli. I sitt tal påminde han om de många som drabbas av fattigdom världen runt, och om de orättvisor de utsätts för.
– Ofta möter man de fattigas närvaro med olust och ibland får man höra att de fattiga själva bär ansvaret för sin fattigdom, sade påven. I stället för att se orsakerna i orättfärdiga strukturer och i exploatering.
– Det är hög tid att de fattiga får ordet igen, alltför länge har deras krav lämnats ohörda. Det är dags att öppna ögonen och upptäcka det tillstånd av ojämlikhet som så många familjer lever i. Det är dags att kavla upp ärmarna och skapa arbetsplatser och därmed värdighet. Det är dags att på nytt känna chocken över de svältande barnens verklighet, förslavade, skeppsbrutna, oskyldiga offer för alla slags våld, sade påven. I stället för likgiltighet och utsugning gäller det att ”på nytt upptäcka skönheten i mötet och dialogen”, tillfogade han.
Påven berörd
En rad människor drabbade av fattigdom från olika länder hade dessförinnan under gudstjänsten berättat om sina liv. Allra först fick ett ungt franskt par ordet i basilikan. De två hade ställt sitt liv som familj i det Glada Budskapets tjänst och vid ett möte bland marginaliserade i utkanten av Paris förkunnat evangeliet. Sedan talade en spanjor och en man från Polen, som lyckats bli fria från missbruk och våld tack vare mötet med Kristus. En rumänska, arbetskraftsinvandrare i Italien, talade om sitt hopp trots en svår sjukdom. En ung kvinna och ett äldre par från Afghanistan berättade i tårar om sin djupa oro för landet under talibanstyret och för sina anhöriga som är kvar.
Påven lyssnade synbart berörd. Han tackade alla som talat för deras mod och uppriktighet, och förmedlade hur han hade uppfattat deras hopp och motståndskraft i berättelserna.
– Måtte detta möte öppna hjärtat på oss alla så att vi står till varandras förfogande. Så att vi förvandlar vår svaghet till en stryka som hjälper oss att fortsätta på livets väg. Så att vi kan förvandla vår fattigdom till en rikedom som vi kan dela och på så sätt göra världen bättre, sade påven.
(Vatican News)
