Vördnad och förundran i Jönköping

[R-slider id=”39″]

En helig fransk familj väckte vördnad, förundran och glädje när den på sin resa genom Sverige stannade över natten i S:t Franciskus församling. Relikerna från Thérèse av Jesusbarnet med föräldrarna Louis och Zèlie Martin nådde Jönköping den 30 september.

En tidigare präst i församlingen höll den heliga Thérèse alldeles särskilt nära hjärtat. Och när beskedet kom att relikerna på sin långa resa också skulle komma till Jönköping, sålde det populära helgonets självbiografi snabbt slut i församlingens bokhandel.

Så nog fanns det skäl för stoppet i S:t Franciskus mellan den 30 september och 1 oktober.
-Det är en stor ynnest att vi har fått hit relikerna, de kommer ju inte till alla församlingar. Lilla Thérèse är ett oerhört populärt helgon, hon var så ung och ses nog av många som ett modernt helgon även om hon levde på 1800-talet, säger kyrkoherden pater Joseph Maria Nilsson OFMConv.

Han framhåller att även skeptiska och sekulariserade människor oftast har huset fullt med reliker, i form av minnessaker från nära och kära.

Men även om vördnaden av reliker kan stärka människors tro, påpekar pater Joseph att ingen troende måste närma sig dem enligt några dogmer.
-Om de inte hjälper dig i din tro så behöver du inte bry dig om dem. Men allt som för dig närmare Gud ska du använda dig av.

Eritreansk sång

När bilen med relikerna anlände på söndagskvällen förrättades först en bön utanför kyrkan innan de välkomnades genom sång och musik från den eritreanska gruppen. Sedan bars de två kistorna in i procession av två bärarlag.

Intresset var enormt, med en kyrka minst lika välfylld som under påskhögtiden. När relikerna placerats framför altaret välkomnades helgonen med en applåd.
-Det är en historisk dag. Reliker kan betyda mycket, och om din tro är stark så kan den förflytta berg. Men samtidigt är det inget som du måste vara med om som troende. I vanliga fall måste man ju själv resa till platser där reliker finns, och det är inte alla som har den möjligheten, säger församlingsmedlemmen Milan Kojic.

Många tycktes också smått överrumplade över den stora skaran som kom till ceremonin denna kväll.
-Det här kändes speciellt, också för att det kom så oerhört mycket folk. Det är ju vanligt med pilgrimsvandringar och så, men detta var något helt unikt, sa församlingsmedlemmen Antonija Ladan efteråt.
-Jag visste knappt vad reliker var innan jag läste på, men jag hade hört om Lilla Thérèse tidigare. Jag känner också att jag vill lära mig mer om det här nu.

Josef Kulig, en annan församlingsbo, tyckte att relikmässan pekade på heligheten i äktenskapet.
-För mig handlar detta om vikten av äktenskapet och uthålligheten i det. Hur viktigt det är att vi som föräldrar ger en grund för våra barn att stå på. Jag vördar reliker från helgon och har även besökt många sådana platser på resor utomlands. Den vördnaden är en naturlig del av det katolska livet för mig.

”Familjens helighet grunden”

I sin predikan underströk pater Joseph Maria Nilsson att familjen Martin ingalunda fick leva i en skyddad värld utan prövningar. Med mild ironi tittade han på kistorna som skyddades av ett glashölje:
-Detta var ingen familj som levde i en glaskupa, skyddade från svårigheter. Och Lilla Thérèse skulle så småningom långsamt brytas ner av tbc i klostret.

Kyrkoherden poängterade också att heligheten i familjen är grunden, både i samhället och i kyrkan. Och skickade med en central lärdom från kyrkoläraren Thérèse:
-Det viktigaste av allt är övertygelsen om att jag är älskad av Gud, oavsett om jag känner det eller inte.

Efter litanian till heliga Thérèse följt av en bön till de heliga makarna, inbjöds alla troende att komma fram och vörda relikerna. Kyrkan var sedan öppen hela natten för dem som ville närma sig trons centrum i bön genom den heliga franska familjen.

Dagen därpå kunde Heliga Thérèse av Jesusbarnet och Heliga Anletets festdag firas vid en morgonmässa i S:t Franciskus, innan relikernas resa fortsatte ner till Thérèses svenska medsystrar; karmelitnunnorna i Glumslöv.
 
Text och foto: Johan Wallesjö