I boken Utopia beskrev han sin dröm om ett samhälle där det råder religionsfrihet och demokrati. Själv avrättades han av Henrik VIII när han vägrade kompromissa med sin tro.
Thomas More föddes den 7 februari 1478. Hans far, sir John More, var en framgångsrik advokat som investerat sina inkomster i land och egendomar och Thomas fick själv en god utbildning. Efter utbildningen sattes han i tjänst hos ärkebiskopen av Canterbury, rikskanslern kardinal Morton.
Kardinal Morton, som snart insåg att Thomas var mycket begåvad, övertalade sir John att låta sonen studera vid Oxford. Där utbildade han sig till jurist men fick också den utbildning som gjorde honom till en av renässanstidens främsta humanister.
Thomas Mores stora mästerverk är boken Utopia. I den beskrev han det fiktiva landet Utopia, där det rådde religionsfrihet och demokrati – en värld långt från 1500-talats England. Men när Thomas More 1517 fick en hög ställning vid Henrik VIII:s hov hade han till en början höga tankar om den unge renässansfurstens framtida styre.
Henrik VIII var högt bildad och hade en tolerant och humanistisk syn på omvärlden. Inom kort kom More att bli kungens närmaste man, och fungerade som hans rådgivare och förtrogne inom i stort sett alla områden.
Thomas More var djupt troende och lika djupt kritisk till Martin Luther och protestantismen. Kungen delade hans uppfattning och år 1521 sammanställde han Assertio Septem Sacramentorum, försvaret för de sju sakramenten, som ett svar på Luthers kritik mot Kyrkan. Det gav honom titeln Trons försvarare – Defensor Fi dei. Men några år senare var Englands brytning med Kyrkan ett faktum.
Till en början var det kungens längtan efter en manlig tronarvinge som gjorde att han ville få äktenskapet med hustrun Katarina av Aragonien ogiltigförklarat. Katarina hade varit gravid flera gånger, men endast dottern Maria hade överlevt, och Henrik oroade sig över tronföljden. Kardinal Wolsey, dåvarande lordkansler, ålades att utverka påvligt tillstånd att påbörja proceduren.
Men tillståndet fördröjdes och rann ut i sanden, och djupt förbittrad på Wolsey tog kungen ifrån honom både hans rikedomar och hans makt. Istället utnämnde han Thomas More till lordkansler.
Thomas More förblev lordkansler till 1532. Vid det laget hade Henrik börjat uppvakta en av hovdamerna, Anne Boleyn, och planerade att gifta sig med henne. Då valde Thomas More att dra sig tillbaka till privatlivet och det var hans förhoppning att han skulle bli lämnad i fred.
Men när kungen gift sig med Anne Boleyn i januari 1533, och ärkebiskopen av Canterbury några månader senare upplöste äktenskapet mellan Henrik och Katarina och utropade kungen till Kyrkans överhuvud, var det omöjligt för Thomas More att fortsätta sitt liv i tysthet. Som en av landets mest högaktade intellektuella var hans åsikt för viktig för att få förbli privat.
Thomas More var beredd att acceptera att parlamentet kunde göra Anne Boleyn till drottning, och han såg inga hinder mot att skriva under på tronföljden. Men han vägrade att acceptera äktenskapets religiösa legitimitet.
Han vägrade också att acceptera någon annan än påven som Kyrkans överhuvud. Han var förvisso inte främmande för en reformation, men den skulle komma inifrån Kyrkan och inte utifrån en sekulär makt.
Henrik VIII försökte i det längsta få sin förtrogne att ändra hållning, men Thomas More var lika hederlig som han var troende och vägrade köpslå med sin tro.
Våren 1534 sändes han till Towern där han hölls fången under ett år, under allt svårare omständigheter. Den 1 juli 1535 ställdes han till sist inför rätta för högförräderi, befanns skyldig och avrättades den 6 juli.
Avrättningen väckte avsky och förfäran i hela Europa och är ett av de mest markanta exemplen på de justitiemord som ägde rum under Henrik VIII:s era. Exakt 400 år efter sin död helgonförklarades Thomas More. Av påve Johannes Paulus II utnämndes han till skyddshelgon för alla statsmän och politiker och idag är han ett av de mest älskade helgonen i det katolska England. Han firas den 22 juni.
Bitte Assarmo
