Varför vill man ta emot kommunion i en kyrka man inte vill tillhöra?

Charlotta Smeds
Charlotta Smeds, redaktionschef Vatikanradion
 
Nu har återigen debatten om kommunionsutdelning tagit fart i den katolska kyrkan. Denna gång rör det sig inte om rätten för katoliker som är skilda och omgifta att ta emot Eukaristin. Nu handlar det om rätten för icke-katoliker som är gifta med en katolik att gå till kommunion.

Tre fjärdedelar av Tysklands katolska biskopar röstade i februari för att Eukaristin ska kunna delas ut till protestanter i blandäktenskap, där ena maken är katolik.

13 av de 60 biskoparna röstade dock emot förslaget och sju av dem vände sig efteråt till Troskongregationen och bad om ett förtydligande. Deras fråga var om det är möjligt att en nationell biskopskonferens röstar om något som berör hela kyrkans tro och praxis – Kyrkans enhet är inte ett föremål för omröstning, menade de.

Brevet ledde till ett möte i Vatikanen den 3 maj mellan tyska biskopar som representerade de båda ståndpunkterna, och kurian med bland andra Troskongregationens prefekt, msgr. Ladaria.

Samtalet ledde dock inte till den klarhet som biskoparna hade hoppats på, utan påven lämnade tillbaka frågan till de tyska biskoparna med uppmaningen att ”om möjligt komma uppnå ett enhälligt resultat i ecklesiastisk anda”.

Troskongregationens tidigare prefekt, kardinal Müller, uttryckte sitt stöd till de sju biskoparna. Han sa att uttalandet inte gav svar på den centrala väsentliga frågan:
– Det är inte möjligt, att vara i sakramental gemenskap utan att vara i kyrklig gemenskap”.

Han menar att öppningen till interkonfessionell kommunionsutdelning, som majoriteten av de tyska biskoparna önskar, skulle leda till en ”ecklesiastisk nihilism som öppnar en avgrund som så småningom slukar kyrkan”.

Även en annan kardinal har uttryckt sig starkt mot kommunion till icke-katoliker, Utrechts ärkebiskop Willem Eijk. Han säger att kyrkans lära är ”helt tydlig på denna punkt”, och att ”oklara svar skapar stor förvirring bland de troende och hotar kyrkans enhet”.

Men Hamburgs ärkebiskop Stefan Hesse säger att han tolkar påvens svar som en tillåtelse till kommunionsutdelning till protestanter. Det enhälliga resultatet verkar hitintills utebli.

Redan för tre år sedan kom frågan upp när påven Franciskus besökte den tyska lutherska kyrkan i Rom och en protestantisk kvinna gift med en katolik frågade påven om gemensam kommunion.

Påven svarade med en uppmaning att följa sitt samvete, vilket några tolkade som ett tillstånd att ta emot kommunion, och andra som att naturligtvis kan inte en protestant uppleva att hon har rätt till att ta emot Eukaristin i en kyrka som hon inte omfamnar för övrigt.

Nu har frågan nått den offentliga debatten i Tyskland då landets förbundspresident, Frank-Walter Steinmeier, som är protestant, uppmanat kyrkan till att tillåta protestanter kommunion. Han får stöd av kardinal Marx, som är Tyska biskopskonferensens ordförande.

Den tyske komikern Eckart von Hirschhausens uttalande gjorde många upprörda då han sa att eftersom var gift med en katolik som betalade kyrkoskatt hade han ”rätt till kexet”.
– Som katolik skulle jag aldrig tala om ett kex, svarade kardinal Woelki, att använda detta begrepp visar på den olika synen på det heliga sakramentet.

Frågorna som uppstår är många: Tycker de tyska biskoparna att katoliker ska ta emot den protestantiska nattvarden också, eller är det bara protestanter som ska ha rätt till den katolska Eukaristin?

Vart tog bikten vägen i diskussionen?

Varför vill en protestant ta emot kommunion i en kyrka som man inte vill tillhöra, när kommunion innebär att man tillhör den?