[R-slider id=”14″]
Cecilia Widell har alltid brunnit för kontakten med människor. Därför är hon i sitt esse idag, då hon driver ett gästhem utmed en av världens mest berömda och välbesökta pilgrimsleder, Jakobsleden eller el Camino de Santiago.
Svensk-venezolanska Cecilia Widell är troende katolik och en passionerad pilgrim. Som diplomatdotter har hon en fot i Sverige och en i Venezuela. Hon tillbringade sina tidiga barndomsår i Sverige och växte upp i Göteborg.
När hon var elva år flyttade familjen till Caracas. Där blev hon kvar i 27 år, men 2003 var det dags att dra upp bopålarna igen och flytta tillbaka till Sverige igen.
– Först fick jag arbete på Landvetters flygplats. Det var ett av de roligaste jobben jag haft i hela mitt liv och det förstärkte dessutom min kallelse till att jobba med människor, berättar hon för Katolskt magasin.
En bekant såg hennes potential och erbjöd henne att bli platschef på ett vandrarhem i Göteborg, något som blev en fantastisk erfarenhet, säger hon:
– Jag kände mig som fisken i vattnet och bestämde att detta var verkligen det jag ville göra med tiden jag har kvar i arbetslivet. Frågan var hur, när och framför allt var!
Den sista frågan fick hon svar på några år senare. Då hade hon genom en baskisk väninna fått arbete som mässvärdinna på TUR-mässan i Göteborg, där hon arbetade mellan 2007 och 2012.
Eftersom hon är flerspråkig med spanska som modersmål fick hon assistera representanten från Jakobsleden, el Camino de Santiago.
– Hon lärde mig mycket om el Camino de Santiago och jag blev näst intill besatt av den. Efter ett flertal försök att vandra i sällskap med någon, blev det till slut 2015 en ensam vandring, en helt otrolig erfarenhet! Och jag hade hittat svar till frågan ”var”, förklarar hon.
Juni 2017 var det dags igen att ge sig av igen, denna gång på cykel och tillsammans med sin särbo. Vid ett tillfälle övernattade de i gästhemmet Casa Licerio, som då drevs av en amerikanska vid namn Ashley.
Casa Licerio ligger i byn Samos i Galicien, tretton mil från Santiago utmed pilgrimsleden Camino de Santiago och 400 meter från benediktinklostret San Xulían de Samos. Det är ett gammalt hus byggt av skiffersten i den landsbygdsstil som är typisk för området och 1995 byggdes det om till hostel – gästhem.
Idag har gästhemmet kapacitet för upp till tolv pilgrimer, fördelade på fyra till fem rum.
– Av en ren slump fick vi kännedom om att Ashley skulle lämna gästhemmet och flytta tillbaka till USA. Då fick jag svaret på ”när”, skrattar Cecilia som genast blev sugen på att ta över.
För att bekanta sig med huset och dess omgivningar, och med verksamheten, tillbringade hon några veckor under resten av sommaren i Casa Licerio, där hon arbetade sida vid sida med Ashley. Och snart hade hon fattat beslutet att ta över.
– I oktober samma år skrev jag på ett hyreskontrakt med husets ägare, och då blev även frågan ”hur” besvarad, säger hon.
Nu har hon drivit gästhemmet sedan den första mars och hon stortrivs.
– I Pilgrimsrummet på första våningen tar vi emot gästerna, registrerar dem och det är även här vi äter en gemensam frukost. Rummet är speciellt uppskattat av pilgrimer då de här kan koppla av, läsa, lyssna på lugn musik och träffa andra pilgrimer och gäster, berättar hon.
Man erbjuder också välkomsttapas-timme varje kväll klockan, så att pilgrimer och andra besökare ska få tillfälle att lära känna varandra och dela med sig av sina erfarenheter och berättelser. Det är något som Cecilia tycker är viktigt inte minst för henne själv, då det gör att hon bättre kan förstå pilgrimerna.
Förståelse för den enskilde vandrarens syfte och mål med pilgrimsfärden är bland det viktigaste för att kunna driva ett gästhem på en pilgrimsled, säger hon:
– Vi är alla olika och har olika behov, och för mig är det viktigt att kunna möta och tillfredsställa de behoven.
Och det gäller alla gästerna, även om hon erkänner att den troende pilgrimen kommer henne lite närmare hjärtat. Det är dock ingenting som får påverka bemötandet av andra gäster, poängterar hon.
Alla som kommer respekteras, oavsett vad de vill få ut av sin vandring. Och alla som befinner sig på Jakobsleden har en historia att berätta, säger Cecilia:
– Det finns ingen människa som går genom livet utan att uppleva svårigheter av olika slag. Och här finns en speciell gemenskap, som är svår att förklara, som framkallar en känsla av säkerhet.
På Jakobsleden vågar människor öppna sina hjärtan för sina ”livs-medreseenärer” och dela erfarenheter med varandra.
– Det är underbart! Tillsammans blir vi känsligare, mer ödmjuka och bättre medmänniskor. Det är fantastiskt! avslutar Cecilia.
Hemsida på engelska, med kontaktuppgifter och bildgalleri:
https://casalicerio.wixsite.com/casalicerio
Text: Bitte Assarmo
Foto: Privat
I Katolskt magasin nr 5 kan du läsa mer om pilgrimsmål och vallfärder. Köp den genom vår webb-butik eller teckna en prenumeration!
