Visionär, förnyare och försvarare av den apostoliska tron. Kyrillos av Jerusalem är en av historiens mest inflytelserika kyrkolärare.
Kyrillos föddes i närheten av Jerusalem, sannolikt i Caesarea Maritima, år 315. Hans föräldrar tros ha varit kristna och han prästvigdes vid trettio års ålder. Bara tre år senare blev han biskop av Jerusalem.
Kyrillos tid präglades av samtidens interna strider. Arianismen – påståendet att Jesus var ett skapat väsen, men inte Gud – hade många anhängare, bland annat de biskopar som vigde
Kyrillos. Kyrillos fick därför utstå rykten som påstod att han bekände sig till arianismen. Men han råkade också ut för det motsatta – det vill säga förföljelser från arianisterna. Under den långa och på många sätt turbulenta tid under vilken han innehade sitt ämbete drevs han i landsflykt inte mindre än tre gånger och först de sista sju eller åtta åren fick han framleva sina dagar i frid och harmoni. Men under sin långa tid som biskop (348–386) visade han på alla sätt att han var en av sin tids största försvarare av den apostoliska tron. År 381 deltog han också i det första konciliet i Konstantinopel.
Kyrillos var en stor visionär som har haft mycket stor betydelse för gudstjänstens och kyrkoårets utformning. Han bildade skola för undervisningen kring de heliga mysterierna, och hans förkunnelse om dopets och eukaristins hemligheter talar lika tydligt och klart till moderna kristna som tidiga. På ett pedagogiskt sätt knöt han samman gudstjänstfirandet med de bibliska händelserna och de heliga platserna på bestämda dagar och tider under året. Han gav liturgin en dramatik och åskådlig gestaltning som gjorde historien levande och närvarande.
I Resebrev från det Heliga landet, en samling brev skriven av den spanska (sydgalliska) nunnan Egeria under hennes pilgrimsresa till Bibelns heliga platser, beskrivs just detta. När Egeria 384 tillbringade påsktiden i Jerusalem var hon full av beundran och hänförelse inför det levande gudstjänstlivet under Kyrillos ledning.
Kyrillos är berömd för sina 23 katekeser, idag bland de mest värdefulla skrifter som har bevarats från den kristna antiken och utgivna i en mängd upplagor genom historien. På teman som synd och tillit, dopet, Faderns omnipotens, Jesus som den evige sonen och om kroppens uppståndelse, ger dessa katekeser på ett lättillgängligt sätt instruktioner för ett kristet liv. De innehåller dessutom en del geografiska redogörelser för var i Jerusalem de heliga platserna är belägna.
I den femte mystagogiska katekesen, riktad till de nydöpta, ger Kyrillos också instruktioner om hur hans församling ska ta emot kommunionen. De ska ta emot Kristi kropp i sin högra hand, i det att de låter den högra handen vila på den vänstra som på en tron. Han inskärper också med stort allvar att den som tar emot kommunionen på detta sätt inte får låta minsta smula gå förlorad.
Kyrillos blev omkring sjuttio år gammal. Hans dödsdatum har varit föremål för diskussion men troligen dog han den 18 mars 386 eller 387. Han vördas både i den östortodoxa, den katolska och den anglikanska kyrkan och firas den 18 mars, på sin förmodade dödsdag. I den armeniska kyrkan firas han både i mars och i oktober. 1882 upphöjdes Kyrillos av Jerusalem till kyrkolärare av påven Leo XIII.
Bitte Assarmo
